Under årets Bokmässa (26 – 30 september) kommer jag inte ha någon egen bok med, men jag deltar i Skriv om ditt liv på Aritons Förlag. Det blir för övrigt releasefest under Bokmässan för den som missat det – varmt välkommen till plan 2 och monter F02:49 fredag 27 september kl 15 – 16.30!
I övrigt tänker jag glida runt, njuta och inspireras. Med datorn i ryggsäcken ska jag passa på att ta kraft av all kreativitet bland både författare och besökare. Min nästa roman är snart färdig att skickas till förlag och kanske kläcker jag den sista briljanta (?) idéen just på mässgolvet.
Dessutom har jag en del spännande möten på gång, både med skrivarvänner och icke-skrivarvänner. Det blir mingel (erfarenheten säger att det blir fler än ett) och det blir förlagsmiddag.
Ses vi där?
Av förlaget till den kommande antologin Skriv om ditt liv (Ariton Förlag) fick jag frågan om varför det är viktigt att läsa. Alla medverkande författare har fått samma fråga: Vad är viktigt för dig?
Det finns tusen anledningar till att det är viktigt att läsa. Det är oumbärligt för att lära sig saker, för att utvecklas, för att lära sig språket, både för att kunna läsa ännu mer och för att kanske till och med en dag skriva en egen bok.
Att läsa är för mig en fråga om frihet. Friheten att förlora sig i andra världar, att lära sig att uttrycka sig på olika sätt, men att samtidigt hitta sin egen röst. Friheten att resa dit man vill, att ta sig till platser man drömmer om. Friheten att låta alla älska dem de vill. Att läsa föder kärlek. Att läsa är kärlek.
Petronella Simonsbacka, en av mina medförfattare i Skriv om ditt liv, har på sin blogg gjort en sammanställning av de elva medverkande i antologin. Läs gärna om oss där 😉
Boken kommer som tidigare meddelat lagom till Bokmässan.
Till hösten kommer Ariton Förlag med en ny spännande antologi. Den här gången handlar det om att skriva om sitt liv, och boken heter just Skriv om ditt liv.
Elva författare som på något sätt har skrivit om sina livserfarenheter på något område och berättat vad de varit med om, har samlats och berättar om hur de burit sig åt, och vad man måste tänka på.
Somliga har skrivit rent självbiografiskt, andra har skrivit i romantiserad form. Själv hör jag till de sistnämnda, när jag i Moscow Baby berättar om Jacob och Victor som bestämmer sig för att skaffa barn via surrogatmamma i Moskva, precis som maken och jag gjorde.
Mina tio medförfattare och jag själv skriver alltså inte här om våra liv, utan om hur vi gjorde när vi gjorde det. Alltså, vi skriver om att skriva om sitt liv. Vad fick oss att vilja berätta, vad var det som gjorde att vi valde att skriva just som vi gjorde? Vilka är fördelarna men också nackdelarna? Vad annat ska man tänka på, både när man skriver och när boken kommit ut?
Att skriva om sitt liv kommer lagom till Bokmässan 2019. Självklart kommer både förlaget, mina medförfattare (åtminstone de flesta av dem) och jag själv att vara närvarande. Kom dit och ställ frågor! Kanske åker du därifrån med ett signerat exemplar, redo att sätta igång med ditt eget skrivprojekt 😉
Det har varit en mycket intressant dag med Families Through Surrogacy, Surrogacy Sweden och de många deltagarna i denna nordiska konferens om surrogatmödraskap.
Anna Kullendorff från Surrogacy Sweden var moderator för en panel om fyra surrogatmödrar. Det var verkligen intressant att höra dem berätta om sina erfarenheter som surrogatmammor. De kom från USA, Kanada, England och Danmark. Ingen av länderna tillåter att de får betalt annat än för sina utgifter och utebliven inkomst. Otroligt hur mycket äkta generositet och kärlek de bor i så många människors hjärtan.
Anna Kullendorff, Niclas Holmberg, Oscar Kjellberg och undertecknad under en välbehövd paus.
Själv deltog jag i en paneldebatt om pappors erfarenheter om surrogatmödraskap och våra respektive resor. Moderator var Oscar Kjellberg, också han från Surrogacy Sweden.
Surrogatagenturer från USA, Kanada, Ukraina och Grekland presenterade sina program. Via en panel fick vi höra om kostnader i olika länder och en advokat pratade om de legala aspekterna.
Anna tillsammans med flera andra passade på at köpa ett signerat exemplar av Moscow Baby 🙂
20 oktober är det dags för den stora nordiska konferensen om surrogatmödraskap. Schemat är späckat med spännande programpunkter. Ännu finns det platser kvar 😉
För att hjälpa andra svenskar i sin process, kommer jag, tillsammans med Robert och fem andra gaypappor, att dela med oss av våra erfarenheter av surrogatmödraskap i Europa, Nordamerika och Ryssland på FTSs konferens i Stockholm den 20 oktober. Programmet kommer även innefatta fyra före detta surrogatmammor som delar med sig av sina erfarenheter, respresentanter från agenturer och kliniker samt juridiska experter som kan hjälpa till i förberedelserna av en stundtals komplex resa.
Anmäl dig via länken här eller via Families Through Surrogacy’s hemsida.
Du kan också läsa mer i tidningen QX.
Jag kommer för övrigt också att ha med mig min bok Moscow Baby för den som är intresserad av att läsa om vår romantiserade resa mot föräldraskap.
Vi ses väl där? 😉
Vilken underbar morgon!
Inte nog med att familjen kom hem i går efter en veckas semester (tillåtet när jag själv är borta nästan en vecka med bokmässa och jobb). Vi gick omlott, så jag fick klara mig tio dagar utan dem. Det har aldrig hänt förr och jag hoppas att det dröjer till nästa gång … Kramen jag fick av Maïa när de kom hem strax före midnatt var obetalbar.
Dessutom fick jag mejl från Sacem, franska Stim. Det var länge sedan sist, men nu är det dags. Utbetalning av royalties från de två låttexter jag skrivit J 28 euros! 292 kronor enligt dagens kurs. Sist det hände var beloppet så litet att de inte skickade ut det, men nu lär jag få en check med posten.
2006 skrev jag två låttexter till min kompis Indra. Det var första gången och resultatet (för texten) var inte strålande. Tydligen har jag nu tjänat 50 öre på nedladdningar och resten på konserter. Fantastiskt att någon faktiskt håller sådan koll på det.
Frågan är hur jag ska investera denna väldiga summa. Jag tror jag sätter in den på Maïas fondkonto.
Och ytterligare bonus: två födelsedagar på jobbet och båda kollegor hade kaffebröd med sig J
Så plötsligt är den slut – Bokmässan som man väntat på i ett år. Så mycket skoj, så många människor, så multum kontakt och utbyte av erfarenheter och läsarrespons.
Redan på onsdagskvällen mötte vi upp i Hoi Förlags monter (B07:60, som alltid) och skålade in årets mässa. Både gamla och nya författare i en skön blandning. Dagen därpå var vi taggade att börja mässan. Mycket folk på fackfolkets dag. Dagen avslutades med mycket trevligt mingel i Bokfabrikens monter, med kära återseenden bland författarkollegor och bokbloggare. Därefter Afterwork på Bokmässan innan det var dags att få någonting i sig. Förutom undertecknad var det Karin Pasche, Ulla Nissen, Mats Erasmie, Christin Holmgren, Åsa Ringdahl och Frida. Vilken dag, så lyckad. Fin avslutning med Poseidon bortom ljus- och vattenspel.
Nästa dag börjar fint med utsikt över Saluhallen. Nya möten, intressanta föredrag och inte att förglömma, viktiga inköp av signerade böcker från minst både debutanter och minst sagt väletablerade författare, som favoriten Carin Gerhardsen.
Fredagen avslutades som sig bör med mingel hos Hoi. Vid ett snabbt ögonkast skulle man kunna tro att fotot nedan endast visar författarna Anna Jansson, Carin Gerhardsen, Sölve Dahlgren, Mari Jungstedt, Stefan Ahnhem och Anna Karolina, men det är naturligtvis fel. På allra bakersta raden finns också Mats Erasmie och jag själv.
Lördagen avslutades med traditionsenlig förlagsmiddag, den femte i ordningen för min del. Till bords hade jag Pernilla Alm, Åsa Schwartz, Niclas Christoffer, Sandra Gustafsson, Therese Slettengren och Julian Lundsgaard (Swann Studios).
Bland viktiga möten bör också nämnas följande, inte minst för de foton man kan ta med hem och visa Maïa 🙂
Och sist men inte minst, den klassiska bilden på årets bokskörd (alla signerade), tillsammans med den ständiga frågan: Hur i all sin dar ska jag få ned alla de här i resväskan?
Karolinska Universitetssjukhuset, med avdelningen för Reproduktionsmedicin, har sedan i juni 2018, en lång lista på ”Lästips, böcker för vuxna om assisterad befruktning”.
Där hittar man allt från medicinsk litteratur, till ”Att berätta för sitt barn om hur det blivit till” (Gunilla Sydsjö och Sofia Sunnerud), diverse utredningar om både priocessen som dess etiska aspekter, men också skönlitteratur.
Bland de sistnämnda finns också Moscow Baby.
Moscow Baby är som sagt skönlitterär, men bygger på egna erfarenheter. Alla fakta i boken är tagna från verkligheten, min och min familjs verklighet, om hur maken och jag fick vår underbara dotter, efter fem år och nio försök.
Om den kan hjälpa någon, om den kan ge någon hopp om att kunna skaffa barn, även när det ser svårt ut, så är ingen gladare än jag.
Jag passar på att göra lite reklam också för den kommande nordiska konferensen om surrogatmödraskap som jag tidigare skrivit om och där jag deltar bland de ”sakkunniga”. Den äger rum den 20 oktober i Stockholm.
Den 20:e oktober är det dags för årets nordiska konferens om surrogatmödraskap, Nordic Conference.
Organisatör är Families Through Surrogacy, som är en icke-vinstdrivande organisation. Det blir ett heldagsevent lördagen 20 oktober, på Elite Hotel Stockholm, Sankt Eriksgatan 115.
Under dagen går man igenom allt från val av land, kostnader och många andra aspekter när det gäller att välja en surrogatmamma, vilken klinik som är bäst och mycket annat.
Jag blev så glad över att bli tillfrågad om att delta. Bland många andra eminenta deltagare kommer jag att sitta med i två paneler, en om just kostnader i samband med surrogatmödraskap och en annan om att välja Ryssland som land. En annan namnkunnig deltagare är förstås Anna Kullendorff från Surrogat.nu.
Titta gärna på alla programpunkter här. Om du är nyfiken på alla talare och paneldeltagare kan du titta här. Klicka på bilderna för att läsa mer om var och en.
Om undertecknad kan du läsa följande:
Håkan och hans man skrev 2008 kontrakt med en rysk advokat som hjälpte till att organisera äggdonatorer och surrogatmammor. Paret genomgick nio embryoöverföringar med flera olika äggdonatorer och surrogatmammor, och det tog fem år innan de äntligen blev pappor. De fem åren var fyllda av både hopp och förtvivlan efter varje misslyckat försök. Håkan är svensk men bor i Frankrike. Den populära boken Moscow Baby är en romantiserad berättelse om parets fantastiska resa till att bli föräldrar.
Håkan and his husband signed a contract with a Russian lawyer in 2008 who helped organise egg donors and surrogate mothers. The couple endured a total of nine transfers with several different egg donors and surrogates and it was five years before they finally became fathers. Those five years were filled with both hope and despair after each failed attempt. Håkan is Swedish but living in France. The popular book Moscow Baby is a fictionalised account of their incredible journey to parenthood.
Jag har också blivit ombedd att ta med och signera Moscow Baby, vilket jag naturligtvis tyckte var en strålande idé.
Är du nyfiken, kom gärna till konferensen. Har du vänner som kan vara intresserade, sprid gärna information om detta fullspäckade event. Det går att anmäla sig direkt från ovanstående sida. Länken kommer här igen.
I dag är dagen, den då jag skickat in mitt råmanus till Hoi Förlag. Råmanuset är alltså det till min tredje roman, En fallen man. Så otroligt skönt, det känns fantastiskt bra.
Stort tack till min fantastiska testläsare Åsa Ringdahl och till min lika strålande lektör Niklas Lindroth. Deras tankar och (väldigt många) kommentarer om första utkastet har verkligen hjälpt mig att lyfta manuset ytterligare ett par snäpp.
Det som började för flera år sedan, innan jag skrev Moscow Baby, har nu blivit verklighet. Den historia som jag så länge funderat över, är nu färdig. Men det jag skrev för så länge sedan, ungefär första halvan av boken, behövde skrivas om, om inte helt och hållet, så till väldigt stor del. En del händelser fick tänkas om. Mitt sätt att skriva har utvecklats och texten var tvungen att uppdateras.
En fallen man är förresten helt fristående. Även om en och annan figur från tidigare böcker dyker upp, har historien ingenting med var sig Att raka en zebra eller Moscow Baby att göra.
Nu håller jag tummarna för att förlaget ska godkänna texten. Självklart behöver den redigeras ytterligare, ett spännande och roligt arbete, faktiskt många författares favoritsysselsättning. Och visst är det något speciellt med att finputsa någonting man vet kommer att bli bra 😉
Preliminär utgivning blir 25 mars.
P.S. Det är maken på bilden. Han faller inte, han hoppar, från hopptornet I Evedal, Växjö, sommaren 2017.