2026 har startat i raketfart på många plan. I dagarna har Björnhjärtat, andra delen i ungdomsserien Legenderna på Värmdön, gått till tryck – bara det känns spännande; snart kommer jag att får hålla den i handen och när jag läst den tillsammans med min dotter Maïa, kunna sätta den i bokhyllan bredvid Röde riddaren.
Sedan i höstas har jag arbetat hårt på min nästa vuxenroman och nu är jag i stort sett klar. Råmanus är genomgånget, hål tilltäppta, felaktigheter rättade och förtydliganden tillagda. Det blir en annorlunda, psykologiskt spännande roman med både relationer och ond, bråd död … Nu hoppas jag att min ständiga testläsare Åsa är reda att ta sig an manus och komma med sina alltid brutalt ärliga tankar och idéer – en alltid lika nervös procedur för mig medan jag väntar …
Men, jag kommer inte bara att sitta sysslolös innan jag får manus i retur. Nu är det hög tid att sätta igång med tredje delen av Legenderna på Värmdön. Synopsis är klart och storyn finns där ganska detaljerat i huvudet – nu ska det bli riktigt roligt att ta upp kontakten med Maïa, Vicky, Emil och de andra på Valpudden igen. Om de två första delarna till stor del utspelar sig i skogen på Värmdön kommer nästa bok att föra Maïa och hennes vänner ut på havet runt ön när ännu en legend kallar på deras uppmärksamhet.
Björnhjärtat utkommer 21 mars. 1 april kör vi releasefest i Värmdö Bokhandel.
Ännu ett år håller på att ta slut. Så mycket har hänt men kanske inte tillräckligt på skrivarfronten kan jag tycka emellanåt. Livet och inte minst mitt ”day job”, brödfödejobbat, har krävt mycket.
Men, jag har gett ut första delen i barnboksserien Legenderna på Värmdön, Röde Riddaren, och fått fantastiska recensioner på den. Del två, Björnhjärtat, är klar och färdig för förlaget att skicka till tryck. Den kommer 21 mars 2026, ett datum som plötsligt känns helt nära i tiden.
Jodå, del tre är redan påtänkt. Synopsis är skrivet och tanken är att jag sätter igång med det i januari så att råmanus är färdigt innan sommaren. En riktigt spännande historia, vill jag lova, och nog ganska annorlunda för mina läsare mellan nio och tolv år.
Jag fortsätter också på med mitt vuxenmanus som går framåt sakta men säkert. Historien är komplex, så det gäller att hålla tungan rätt i mun och fingrarna på rätt tangenter.
Och, jag har ett hemligt projekt på gång som jag hoppas leder riktigt långt …
Men just nu vill jag önska dig en riktigt fröjdefull jul och ett Gott Nytt År! Vi ses, hörs och läses 😉
Så här spännande är baksidestexten till Björnhjärtat:
På Värmdön är sommarlovet över, men för snart tolvåriga Maïa väntar ett nytt äventyr. Tillsammans med vännen Vicky och klasskamraten Emil upptäcker hon några besynnerliga ristningar och symboler i skogen. Ännu märkligare blir det när de förstår att något saknas – Björnhjärtat, en mystisk sten som visar sig ha varit försvunnen i årtionden.
Genom en gammal dagbok från 1950-talet och möten med den mystiske pojken Felix upptäcker de att stenen bär på en hemlighet. De förstår att det börjar bli bråttom att hitta Björnhjärtat. Något måste göras för att återställa balansen i skogen. I takt med att mysteriet tätnar sätts vänskap på prov och snart inser de att vissa hemligheter måste skyddas.
I Håkan Lindgrens serie Legenderna på Värmdön förvandlas Värmdön till en plats full av mystik och spännande äventyr. Björnhjärtat är den andra fristående delen i serien som började med Röde riddaren.
Jag skulle så gärna ha sett (och berättat om) att Röde Riddaren var slutsåld överallt … Riktigt så roligt var det kanske inte, men ändå;-) Igår trotsade jag det otroliga regnoväder som drabbade Stockholm och tog bussen ut till Värmdö köpcentrum i Mölnvik och då särskilt till Värmdö Bokhandel, denna nyöppnade oas där Christoffer och Marie tog emot. Trots paraply var jag rejält blöt om både fötter och ben när jag klev in i butiken och hade väntat mig att mötas (och värmas) av Röde Riddaren på hyllorna (såsom jag fått bilder på från vänner och bekanta om). Men, hur jag än letade hittade jag inte minsta exemplar. Har nyhetsvärdet redan försvunnit och boken bytts ut mot färskare titlar? undrade jag.
Jag gick förstås fram till disken och pratade med Christofer som berättade att boken var slutsåld! De väntade på ny leverans vilket jag hoppas sker inom kort. Samtidigt passade vi på att lära känna varandra och också att diskutera datum för releasefest för andra delen i Legenderna på Värmdön som kommer 21 mars 2026.
Manuset är färdigskriven, redigerat tillsammans med bästa Joanna Björkqvist och ligger nu för korrekturläsning. Omslaget är skapat och klart. Den här gången blev det otroligt duktige Tomas Vagner som också gjort omslaget till L.A. Runaway. I väntan på att få avslöja omslaget till Björnhjärtat, som uppföljare till Röde Riddaren kommer att heta, passar jag på att påminna om denna feelgoodroman med spänningsinslag
”Vic känner sig instängd i den lilla norrländska staden Tallfors, där dagarna mest går ut på att sköta jobbet på det trendiga kaféet och att vårda den behövande familjen. Drömmen är en helt annan värld – musiken! Men för att komma in på norra Sveriges mest prestigefyllda musikhögskola behöver hon scenvana. En spelning i Umeå kan vara hennes chans, särskilt när en musikagent i publiken erbjuder henne en biljett till L.A. och senare plats i en modern uppsättning av musikalfilmen ”Grease”. Men Hollywoods glans och glamour döljer skumma avtal och oväntade frestelser. När Vic stöter på den mystiske musikern Hunter och den karismatiske dragshow-artisten Kandi, blir saker ännu mer komplicerade. Med ett nervkittlande svartsjukedrama, laddade #metoo-skandaler och pulshöjande svek i horisonten tvingas Vic och Hunter navigera genom Los Angeles snåriga musikbransch. Vem kan de egentligen lita på?
”L.A. Runaway” är en fängslande feelgood-roman där drömmar möter verklighet och röster blandas med musik, med en tonsäker balans av spänning och djupgående #metoo-teman.”
Bilden kan tyckas konstig inför ett midsommarfirande men att se Röde Riddaren så fint uppställd i Värmdös nya bokhandel i Värmdö köpcentrum (Mölnvik) var en härlig sommarpresent för min del. Jag hade så gärna besökt butiken själv men bor man i Frankrike får man acceptera att vänta lite …
Nu har det kommit ett par riktigt fina recensioner också, så det känns som att Röde Riddaren är på gång och Legenderna på Värmdön håller på att hitta sin läsekrets. Andra delen ska snart skickas från förlaget till redaktören Joanna, som obevekligt kommer att tala om vad som funkar och inte. Alltid lika nervöst, men så vet jag också att resultatet efter hennes genomgång och vårt arbete blir så mycket bättre.
Förra helgen var full av skojigheter, fest i vår by och internationell hästhoppning i Luxemburg. I kväll blir det svensk midsommar hos vänner och på söndag loppmarknad i byn som är fantastiskt aktiv med tanke på att vi inte är mer än 350 invånare. Vi hoppas förstås på besök från grannbyarna också 😉 För första gången har vi bokat ett bord och ska se om vi kan bli av med både det ena och det andra.
En riktigt Glad Midsommar till alla!
Visst har det hänt mycket sedan Att raka en zebra såg dagens ljus 2015, men att det redan gått tio år är svårt att ta in. Fortsättningen, Moscow Baby, kom två år senare. Därefter följde En fallen man 2020 och Skuggan av paradiset 2022, alla på Hoi Förlag/ Hoi Publishing, där jag också gett ut ett antal noveller.
Innan Skuggan av paradiset gav jag ut Spökskrivaren på Bookea/ Lava Förlag (2021) och på samma förlag följde också L.A. Runaway 2023.
I skrivande stund har fortsättningen till Röde Riddaren gått till förlag, även om utgivningen inte är planerad förrän 21 mars 2021. Ytterligare en ”vuxenroman” är också inskickad och jag har nu satt igång med en roman jag påbörjade för ett par år sedan och som fått ligga till sig medan jag arbetar med andra projekt (och dessutom flyttat tillbaka till Frankrike och börjat ett nytt jobb vilket tagit både tid och energi).
Återkommer snarast med fler nyheter 😉
Hoppla, så tiden går. Livet tar stundtals så mycket tid att jag inte hunnit med nya inlägg på hemsidan, men jag har också koncentrerat mig på att skriva böcker i stället. Ett manus (feelgood för vuxna) inskickat till förlag i slutet av mars och i dag andra delen av Legenderna på Värmdön till Lilla Hoi.
Feelgoodromanen är också den fortsättningen på en tidigare bok, men där vill jag vara hemlig ett litet tag till, hur mycket jag än skulle älska att avslöja både titel, omslag och innehåll. Jag hoppas på (positiv) feedback från förlaget inom kort. Synopsis mm är avstämt sedan länge, men det slutliga manuset är förstås en annan sak och väntan alltid spänd och nervös …
Fortsättningen på Röde riddaren känns mindre som ett vågspel. Min ständiga testläsare Åsa Ringdahl har godkänt manuset med förvånansvärt få saker att arbeta vidare med. Vi är alltid brutalt ärliga mot varandra – hur ska kommenterar annars hjälpa oss att förbättra det vi skrivit? För feelgoodromanen valde jag av olika skäl att inte be om Åsas tjänster eller kommentarer, därav ovissheten innan någon mer än jag själv faktiskt läst den.
Nu befinner jag mig med andra ord i väntans tid för två manus. Återkommer med uppdatering så snart jag bara kan …
För den som vill ha en liten uppdatering om vad Röde riddaren handlar om, kommer det här:
En greve och hans familj försvinner i en mystisk brand. Mer än 60 år senare blir 11-åriga Maïa indragen i ett mysterium med kopplingar till branden.
Maïa bor på Värmdön tillsammans med sina två bröder och pappor. Det är en spännande plats att bo på, full av legender och berättelser som finns nerskrivna i en bok hon har fått av farmor. När farmor plötsligt försvinner misstänker Maïa att det är den mytomspunne Röde riddaren som ligger bakom bortförandet. Tillsamman med dovhjorten Sam beger hon sig ut för att rädda farmor. På vägen träffar hon den äventyrliga Vicky och de blir vänner. Snart upptäcker de att inget är som det verkar, och det finns fler hemligheter i familjen än Maïa kunnat ana. Och vem är egentligen Röde riddaren?
Året som snart är till ända har varit ett minst sagt händelserikt år för min del. Tillsammans med familjen valde vi att flytta tillbaka till Frankrike efter två år i Stockholm. Tiden i den kungliga huvudstaden förde mycket gott med sig och vår tid på Värmdön var fantastisk på många sätt, men ibland tvingas man fatta beslut av andra anledningar. Vi hamnade i samma lilla franska by som vi bott i tidigare och dottern kom inte bara i samma skola som innan vi flyttat till Sverige, utan också i samma klass, med samma klasskompisar.
Nytt arbete för min del har inneburit att jag haft mindre tid att skriva ett tag, men tillsammans med gänget på Hoi Publishing är min första barnbok, Röde Riddaren, i alla fall redo för utgivning. Den kommer 21 mars 2025. Omgivningen är inspirerad efter vår tid på Värmdön och boken är den första i en serie vid namn Legenderna på Värmdön. Det ska bli troligt spännande att se hur den tas emot och jag längtar efter att få presentera den på Bokmässan till hösten.
En greve och hans familj försvinner i en mystisk brand. Mer än 60 år senare blir 11-åriga Maïa indragen i ett mysterium med kopplingar till branden.
Maïa bor på Värmdön tillsammans med sina två bröder och pappor. Det är en spännande plats att bo på, full av legender och berättelser som finns nerskrivna i en bok hon har fått av farmor. När farmor plötsligt försvinner misstänker Maïa att det är den mytomspunne Röde riddaren som ligger bakom bortförandet. Tillsamman med dovhjorten Sam beger hon sig ut för att rädda farmor. På vägen träffar hon den äventyrliga Vicky och de blir vänner. Snart upptäcker de att inget är som det verkar, och det finns fler hemligheter i familjen än Maïa kunnat ana. Och vem är egentligen Röde riddaren?
Dessutom kommer Skuggan av paradiset ut på danska. Så spännande! Återkommer med omslag och annat lite senare.
Våren 2025 kommer att innebära två skrivprojekt. Dels ska andra delen i Legenderna på Värmdön skrivas, vilket ska bli jätteroligt. Iden är klar och synopsis påbörjad, men skrivandet har inte ännu satt igång.
Det andra projektet är betydligt längre kommet, drygt halva råmanuset är färdigt. Huvudpersonen ser ungefär ut som på denna AI-genererade bild och han har fullt upp med att få ordning på sitt liv. Det händer mycket och där finns många inblandade som gör att han har svårt att själv styra över vad som händer. Jag har lovat att skicka in manus till förlaget under första kvartalet, så nu är det bara att köra.
Gott slut 2024 och Gott Nytt År 2025. Jag hoppas att vi får tillfälle att ses 🙂
Jag missade förra årets bokmässa och var så glad att kunnat delta på större delen av den här. Göteborg visade sin vädermässigt bästa sida större delen av tiden och tillät alla mässbesökare att komma torrskodda in i litteraturens tillfälliga tempel.
Det blev dagar fulla av möten och jag skulle vilja säga att just ”möten” var dagarnas leitmotif. Författare och branschkollegor, vänner, läsare och besökare av allehanda slag. Det blev diskussioner och signeringar, nya planer som smeds och som fortsätter att koka, om kommande böcker förstås, men också om vilka samtal men skulle kunna ha på scen nästa år. För nästa år blir det definitivt bokmässa igen.
I år hade jag fem böcker med, de fyra jag gett ut på Hoi Publishing och Spökskrivaren som nyss kommit som pappersbok hos Lava.
Nästa år kommer jag också att ha med Röde Riddaren som kommer den 21 mars 2025.
Roligt också att följa Hoi Publishing som gått fram att vara en ”vanligt” bokförlag till att bli en mindre koncern med flera förvärv i bagaget. Röde Riddaren hamnar hos Lilla Hoi med böcker för barn upp till 15 år (Röde Riddaren vänder sig till åldern 9 – 12 år). Till nedanstående bild kan man nu mera också lägga bolaget Script46 och Eleven Stories. Spännande saker på gång!
Med skräckblandad förtjusning väntar jag på att få tillbaka manuset från min redaktör, Joanna Björkqvist – skräcken kommer från vetskapen om att Joanna är brutalt ärlig i sitt utlåtande och förtjusningen från det faktum att hennes kritik är så intelligent och konstruktiv och att resultatet efter genomarbetningen därefter alltid blir så mycket bättre än det varit innan. Joanna har varit min redaktör både för En fallen man och för Skuggan av paradiset.
När jag väl fått Joannas kommentarer väntar ett rejält arbete med att arbeta igenom manus igen och se till att storyn håller hela vägen, att alla karaktärer är intressanta och konsekventa, att språket är bra och anpassat till den för mig nya åldersgruppen (9 – 12 år. Min dotter är 10, snart 11, så förhoppningsvis har jag en viss aning om vilken nivå jag ska lägga mig på …), och förstås att alla detaljer som måste hänga ihop och inte vara motsägelsefulla.
Jag har lekt lite med AI och bett Bings Copilot att ta fram ett omslagsförslag till min kommande barnbok. Samtidigt som jag inte kan avslöja vare sig titel eller handling, kan jag inte låta bli att dela med mig av dessa aptitretare 😉 Som ni kan ana finns det åtminstone en häst med i berättelsen, men jag har inte skrivit någon hästbok. En mystisk man gäckar i bakgrunden; vem är han och vad är han ute efter?
Jag fick precis ett spännande mejl som jag hoppas kunna avslöja mer om mycket snart. Men det händer saker, så här knappt två månader innan Bokmässan (dit jag kommer att åka i år!)
Old news? Hm, den uppmärksamma ser att avtalet är undertecknat 17 maj, men det har varit mycket sedan flytten från Sverige 😉
Hur som helst, min dotter har länge velat att jag skulle skriva något som hon kunde läsa. Jag hade en idé för många år sedan som var tänkt att bli en bok för yngre barn. Men, Maïa fyller elva till hösten och det blev till att tänka om. Resultatet blev en spänningsroman för åldern 9 – 12, och den har varit fantastiskt rolig att skriva. Material finns till en hel serie, del två redan i mer detalj men nu första delen som snart ska sättas i händerna på min favoritredaktör Joanna Björkqvist (som hjälpt till med både En fallen man och Skuggan av paradiset).
Medan jag fortsätter med nästa vuxenbok, en feelgoodroman som jag ännu inte kan säga något om, ska alltså arbetet med att göra en bok av mitt barnboksmanus snart sätta igång. Maïa har fått önska hur hon vill ha omslaget, precis som hon har fått vara med och komma med tankar om själva storyn 🙂
Och den här bilden? Har den verkligen med boken att göra? Jodå, den illustrerar faktiskt ganska väl en viktig del av storyn 😉
