• hakan@hakanlindgren.com

Inspiration

Pappa för tredje gången – till samma dotter

Vi har bara ett barn, maken och jag, och vi har aldrig haft några andra (om man inte räknar våra brorsbarn, förstås). Vår dotter Maïa är vårt allt. Min man blev officiell pappa när hon föddes och ingen har någonsin ifrågasatt det. Franska myndigheter misstänkte dock surrogatmödraskap när Maïa föddes i Moskva, och ställde därför till en hel del problem när vi skulle se till att Maïa blev erkänd som fransk medborgare. Det tog tre år. Som tur var fick vi i alla fall efter mycket om och men lov att lämna Moskva och åka in till Frankrike när Maïa var två månader. På självaste Lucia kom Maïa till Paris.

I franska myndigheters ögon var jag länge ingen i förhållande till Maïa. Vi bodde tillsammans som en familj, skola och sjukvård var inga problem, eftersom maken och jag hade vår relation, och Maïa var hans, också på papperet.
Efter många år, när Alexandre och jag gift oss, ansökte jag om att få adoptera Maïa. Det tog ett år innan jag blev pappa också hos franska staten.

Så flyttade vi till Sverige i slutet av mars förra året. Att Skatteverket skulle godkänna vår familj var för oss en självklarhet. Maïa skulle per automatik bli svensk medborgare och hon skulle få det dubbla efternamn, bestående av makens och mitt respektive efternamn, som vi bestämt och som stod angivet i de franska adoptionspapperna.

När vi tre månader efter det att vi skrivit in oss fick brev från Skatteverket, höll vi på att gå i bitar. Alexandre godkändes förstås som Maïas pappa, men det gjorde inte jag. I stället folkbokförde man vår ryska surrogatmamma som andra vårdnadshavare för vår dotter. Jag var på nytt ingen, mer än Alexandres man och någon som bodde på samma adress som Maïa. Vad skulle hände om vi behövde båda föräldrars underskrift på någonting? Hur skulle vi kunna kontakta vår ryska surrogatmamma som vi inte ens i vanliga fall har någon regelbunden kontakt med? Att hon bor på gränsen till Ukraina och säkerligen har fler och större bekymmer än vi någonsin kan föreställa oss, gjorde inte saken enklare. En tvist om folkbokföring måste förefalla som ett drömscenario jämfört med vad hon och hennes familj just nu genomlider.
Utan att på något sätt vilja ta fokus från vår surrogatmammas situation, var det här inte hållbart för oss. Och vad skulle jag ta mig till om något hände maken? Vilka rättigheter skulle jag då ha för Maïas liv och uppväxt? Maïa blev för övrigt av Skatteverket inte heller godkänd som svensk medborgare, och inte heller folkbokförde man henne med hennes dubbla efternamn (vi hade inte hunnit skaffa nytt franskt id-handling med dubbelnamnet och de papper vi kunde tillhandahålla, ansågs ha lågt ”bevisvärde”).

Vi överklagade givetvis, med ett långt brev där vi la fram alla tänkbara argument. Vi bifogade de dokument vi hade som skulle kunna stärka vårt fall. Och sedan väntade vi …

Dan före dan, alltså den 23:e december, åkte vi till mamma i Växjö. Min egen pappa hade gått bort ett par veckor tidigare och vi hade sorgen efter honom att bearbeta. December var ingen lätt månad.
Precis när vi körde in i Växjö, fick jag mejl från Förvaltningsdomstolen, som var ansvariga för överklagandet av Skatteverkets tidigare beslut. Jag bad till högre makter och försökte intala mig att de väl ändå inte skulle skicka ett avslag dagen innan julafton …

De hade inte godkänt hela överklagan, men de hade godkänt det viktigaste. Jag är på nytt pappa till Maïa, tillsammans med Alexandre. Vi två är Maïas föräldrar och vårdnadshavare. Man godkände henne inte som svensk medborgare och inte heller ville man ge henne ett dubbelt efternamn, men i slutet av domen angav man att man kan söka det första via Migrationsverket och det andra via Skatteverket. Det får bli nästa steg i processen, mindre bråttom än mitt föräldraskap.

Jag var just inne och tittade under Mina sidor hos Skatteverket; nu är det klart och just denna lilla mening får mig tårögd (och förstås vad som står därefter) <3

Releasefest for Skuggan av paradiset

Skuggan av paradiset släpptes precis lagom till Bokmässan (i slutet av september), som planerat, och det var fantastiskt. Men det är svårt att fixa releasefest i samma veva. Oktober var fullbokat med en massa annat, så festen skulle bli i november. Men, Alexander Erwik, min ständige festarrangör, fick covid, och vi var tvungna att ställa in. Det var samma vecka som snökaoset i Stockholm, med flera gäster som inte vågade ta sig in till stan av rädsla för att inte komma hem igen.

Så blev det bestämt att göra det i tisdags, på självaste Lucia. Den 13:e december är en särskilt dag för familjen, det var dagen då vi kom hem från Moskva till Frankrike med vår Maïa 🙂
December är en svår månad, med många andra event, och Lucia är ett av dem. Det var (och är forfarande kallt), vilket gör att somliga hellre stannar hemma i stugvärmen.

Ändå blev det ett fantastiskt lyckat event på mysiga Delibaren i gamla Brygghuset vid Odenplan. Som vanligt hade Alexander bjudit in massor av trevliga och spännande gäster, så stämningen var hög från första stund. En stund in på kvällen blev det högläsning och publiken såg ut att tycka att boken lät riktigt spännande (och många av gästerna kunde gå hem med läsning både till sig själva och som julklapp till någon kär).

Foton: Daniel Ahlberg

En sak jag älskar med tillställningar som den här, är alla nya (och gamla) kontaktar, samtal, skratt och spännande möten. Sådant lever man länge på! Inte utan att man får ta med det i planeringen medan man filar på nästa bok (som för övrigt ligger hos min testläsare Åsa Ringdahl, som skoningslöst kommer att läsa och tycka till, så att det hela blir minst ett par snäpp bättre) 😉

”Streets of my mind” på TikTok

Min gode vän och musiker André Fernandez släpper i januari 2023 äntligen sitt första album på engelska – congratulations!

Redan för ett år sedan släppte han ju Streets of my mind som musikvideo. För den som missat det, finns den bland annat på YouTube.

Jag skrev texten till Streets of my mind redan 2006, efter att ha skrivit ett par texter till min vän, sångerskan Indra, och sedan arbetat en del med att översätta franska låttexter till engelska. Det här var första gången jag skrev en text, och någon sedan satte musik till den, i stället för tvärtom. En otrolig upplevelse, nästan som att se sitt manus bli till en bok.

Förra året, när Streets of my mind kommit ut på YouTube, lät jag den bli som ett ledmotiv till Spökskrivaren, min ljud- och ebokserie som släpptes i tio delar (och som just kommit ut i samlingsvolym). Så roligt när olika medier kan interagera 😉

Nu har André spelat in en kort a cappella-version på TikTok (länken går till Vimeo där jag sparat ned videon) – in och lyssna, den är så cool 🙂

Kulturkväll med Håkan Lindgren och Per Nohr

12 december bjuder Tallbergs Förlag in till kulturkväll, tillsammans med Hoi Publishing och Mäster Olofsgården.

Välkommen på kulturkväll på Mäster Olofsgården!
Tillsammans med HOI Publishing och Mäster Olofsgården bjuder vi på Tallbergs Förlag in till kulturkväll och välkomnar författarna Håkan Lindgren och Per Nohr.

12 december mellan 19:00 -21:00 hålls nästa del av en serie med författarsamtal. Vi får höra om spännande böcker, författarskap och skrivande.

FRI ENTRÉ

Välkomna!

Anmälan: https://www.eventcreate.com/e/kulturkvall-med-hakan-lindg

HÅKAN LINDGREN
Efter närmare ett kvartssekel utomlands, har Håkan nu flyttat hem till Sverige med familjen. I romanen ”Skuggan av paradiset” återvänder han till sin gamla barndomsstad Göteborg. Håkan har tidigare utkommit med romanerna ”En fallen man”, ”Moscow Baby” och ”Att raka en zebra”, samt ett stort antal noveller.

PER NOHR
Per Nohr, är en helt vanlig kille som berättar om sina år som alkoholist, hur han hamnade i ett beroendeproblem, hur det påverkade familjen och framförallt hans två söner. Det gick så lång att sönerna ställde ett ultimatum. Sluta drick eller så har du inte oss kvar. I boken ”En brutalt ärlig historia” berättar han öppet och ärligt om hur han blev alkoholist, hur han tog sig ur det och vilka tuffa konsekvenser som han fortfarande får leva med.

Mycket på gång

Skuggan av paradiset har fått ett underbart mottagande, det är helt fantastiskt. Boken kom ut 21 september, dagen innan Bokmässan, och jag fick fira den i dagarna fyra – helt otroligt. Ändå har jag inte haft någon releasefest – än! Men, det ska bli ändring på den salen! Alexander Erwik på Erwik Communication hjälper mig nu att ordna en sådan, två månader efter det att boken släpptes. 22 november är det dags. Alexander håller dessutom i gästlistan, så jag har inte mycket att säga till om där 😉 Mer information och rapportering utlovas.

Dessutom har boksläppet fört med sig fokus på en av mina tidigare böcker, Moscow Baby, vilket förstås är otroligt kul. Frågan om surrogatmödraskap är lika aktuell nu som den var 2017, när boken kom ut. Familjen och jag satt i tevesoffan och berättade och vi var med i flera tidningar. 21 november medverkar jag i Mama Mias Regnbågspodd. Avsnittet är redan inspelat och om den färdiga versionen blir lika bra och trevlig som samtalet, blir jag riktigt nöjd. Jag hoppas att du vill lyssna – den kommer att finnas överallt där poddar sänds.

Snart blir det julmarknad på stan och Stockholms Bokhelg ordnar bokbord på Stadsmuseet (Stockholm) lördag 3 december, klockan 12 – 17. Läs gärna mer på Svensk Bokhandels hemsida. Hoi Förlag kommer att finnas på plats med ett antal författare, däribland jag. Vi hoppas på fint väder, mysig julstämning och många nyfikna och lässugna gäster 🙂

Icakuriren och Linda Skugge

Ny finns nya numret av Icakuriren ute. Bland Linda Skugges ”Böcker att inspireras av – själv eller ihop med andra”, finns Skuggan av paradiset 🙂 Fantastiskt roligt att få synas på en sådan eminent plats! Och Linda Skugge är ju en inspirationskälla i sig 😉

Och apropå att inspireras – jag har av flera personer fått höra att min bok Moscow Baby motiverat par som kämpar för att få barn. Jag älskar att skriva, men när man får höra att böckerna också fyller en annan funktion än ren underhållning, känner man oundvikligen en glädje som går än djupare.

Jag skickade ett litet bokpaket till Jonas och Oskar som via sin Instagramprofil pappa.pappa.barn delar med sig av sin resa mot att skaffa barn. Så roligt när det uppskattas, och man blir omnämnd i deras inlägg <3.
”Ett stort TACK till Håkan, dels för att du stöttar oss i vår barnprocess (se meddelandet i bilden), dels för dina böcker. Det ska bli oerhört spännande att läsa dem.”

Nu fortsätter vi (jag) att skriva 🙂 Hur ska nästa bok tas emot och inspirera?

Bokmässan 2022

Så var den slut, Bokmässan i Göteborg, anno 2022, den som vi väntat på sedan 2019, som var så intensiv men kom till ända så fort att man knappt hann blinka. Göteborgs-Posten säger att dagarna lockade 82.000 besökare. 2019 hade mässan drygt 86.000 besökare. 7.000 valde att besöka mässan digitalt, vilket var möjligt parallellt med den fysiska mässan i år, och totalt hade vi alltså fler besökare än den senast Bokmässan innan pandemin.

Det var boksigneringar, det var samtal på scen med Benjamin Falk och med Åsa Ringdahl, det var möten med författare och med läsare, med kollegor på Hoi Publishing liksom på andra förlag. På bilderna i fotogalleriet syns några av de fantastiska människor jag träffade, förutom Åsa och Benjamin, till exempel min eminenta redaktör Joanna Björkqvist, journalisten Lina Norman, författaren Natalie Gerami, artisten och författaren Stina Sundling och författaren Åsa Ågren.

Under mitt författarsamtal, när jag blev intervjuad av Benjamin Falk, beskrev han Skuggan av paradiset som en story som påminner om Sidney Sheldon och åttiotalets Dallas. Så otroligt roligt! Jag slukade allt av Sidney Sheldon när hans böcker var som störst. Samtalet kommer inom kort på Youtube.

I dag pratade Åsa Ringdahl om hur man formar sina karaktärer när man skriver, beroende på var rollfiguren befinner sig i livet. Ett mycket trevligt och uppskattat samtal som vi kommer att göra om.

Att sedan Skuggan av paradiset närmast såldes slut, gjorde förstås inte saken sämre 😉 Nu ser vi fram emot allt som hösten har att bjuda, samtidigt som det är svårt att inte redan längta efter nästa års Bokmässa …

Söndagstuggare hos Boktugg

En sådan ära att få söndagstugga hos Boktugg i dag! Jag pratar om hur det är att marknadsföra och sälja sina böcker när man bor långt ifrån sin hemmamarknad. Det har varit en utmaning, en som jag gjort vad jag kunnat för att övervinna sedan Att raka en zebra kom ut 2015.

Jag har ju bott utomlands, närmare bestämt i Frankrike, sedan närmare tjugofem år, fram till i år, när familjen och jag flyttat till Sverige. Plötsligt har jag tillgång till lokala händelser och kan så mycket enklare vara en del av kulturutbudet i Stockholm och i städerna runt omkring. Men, som sagt, mitt söndagstugg handlar inte om möjligheterna som Sverige bjuder på, utan om tiden dessförinnan.

Läs gärna hela inlägget hos Boktugg och hör av dig om du har något att tillägga 😉


Att synas, det är väl alla överens om är det viktigaste när man ska marknadsföra sig? Men hur gör man det, särskilt när man bor långt ifrån den marknad där man vill bli sedd? Författaren Håkan Lindgren skriver om sina erfarenheter.

Sverige bjuder på mängder av lokala bokmässor och signeringstillfällen, här finns bibliotek och andra lokaler där man kan föreläsa, men om man själv inte är på plats, vad händer då, och hur gör man för att tillsammans med böckerna skapa sig ett varumärke?

Bokmässan 2022 – nu kör vi!

Äntligen! 2020 blev det ingen Bokmässa alls, eftersom pandemin lamslog större delen av världen, och då var Sverige ändå mer ”lössläppt” än många andra länder. 2021 blev det en alternativ mässa, med säkerligen intressanta författarsamtal men inga montrar och jag valde, som många andra, att inte åka dit …

Men nu! 22 – 25 september 2022 blir det Bokmässa igen – yay! Det är dags att umgås, att träffa både läsare och författarkollegor, att mingla och inspireras, att skratta och att trivas 🙂

Som vanligt kommer jag en stor del av tiden att hålla till hos Hoi Publishing (som för hette Hoi Förlag), samma monter som alltid, B07:60, även om Hoi också har ytterligare två montrar, en för Tallbergs Förlag och en för Lilla Hoi.

I år kommer jag att ha min splirrans nya Skuggan av paradiset med mig. En fallen man fick aldrig någon bokmässa 2020, som den kommer förstås också att finnas med.

Så här ser schemat ut. Spontana signeringar blir det förstås också, så kom förbi montern även om dessa tider inte passar 🙂 See you there!

Surrogacy Stories:Twenty Extraordinary Journeys to Parenthood

Att vår resa att få barn var något alldeles fantastiskt för oss, det har det aldrig rått någon tvekan om. Fem år tog det från det att vi bestämde oss, till vi kunde hämta vår Maïa i Moskva. Det var år av försök, av frustration, stress och förväntan som gång efter annan grusades. Tills den dag då vi fick ett glädjebesked, och från den dag vi faktiskt vågade tro att det var sant. I oktober 2013 föddes vår Maïa <3

Resan blev till en roman, Moscow baby, och ledde till intervjuer hos Malou efter tio och artiklar i flera dags- och veckotidningar. Boken blev omtalad men intresset för vår familj var nästan ännu större.

Nu är det dags för oss och vår historia att bli en del av Surrogat Stories – Twenty extraordinära journeys to parenthood. Författaren Sam Everingham är folkhälsoforskare och grundare till den ideella föreningen Growing Families som utbildar och ger stöd till dem som har svårt att få barn på ”klassiskt vis”, både hetero- och homosexuella familjer, liksom för ensamstående. Genom att arbeta över flera kontinenter har han blivit en av världens främsta kommentatorer om surrogatmödraskapstrender, kapacitet och bästa praxis och hans forskning har publicerats i stor omfattning. Genom Growing Families har Sam hjälpt många hundra blivande föräldrar runt om i världen. Han är författare till tre böcker och har själv döttrar födda via äggdonator och surrogatmödraskap. Tillsammans med Kerry Duncan har han skrivit Surrogacy Stories – Twenty extraordinary journeys to parenthood.

”Creating family is a magical time for most, but for those reliant on the complexities of IVF, egg donation and surrogacy, this process can take years of struggle. It can be a pressure cooker mentally, physically and financially. With declining birth rates and increasing acceptance of diverse family structures in most developed nations, surrogacy is increasingly relied on. And yet in many countries surrogacy is banned. In others, intended parents risk criminal penalties should they engage in commercial arrangements not only in their own country but offshore.

Each of twenty chapters describes one family’s remarkable story of creating via surrogacy. We meet intended parents who are single men, single women, gay and heterosexual couples. Many of them are Australian, but others are from New Zealand, France, USA, Germany, Sweden, Thailand, China and the UK. Each engaged locally or travelled to a diverse range of overseas destinations in the hope of creating family.

These stories shine a light on the private stresses – health scares, miscarriage, premature birth, intensive care, bureaucracy and red tape, job loss, border closures. The raw and personal stories inform and demystify the topic of surrogacy, shedding light on the intimate dramas experienced by intended parents often far from home. But ultimately this book illustrates the remarkable resilience and complexity of parents and what they will do for love and family.”

Här kan du lyssna på en kort presentation av författaren Sam Everingham: Growing families


Jag var nyss inne och tittade på inslaget hos Malou efter tio på Youtube från 2017 – tänk att det setts av snart 55.000 tittare! Titta gärna igen 😉

Så här säger baksidestexten för övrigt om Moscow Baby.

Pariskillarna Jacob och Victor vill skaffa barn. Vägen för dem till en surrogatmamma i Moskva och ett land där homofobin ligger som en mörk dimma över deras redan svåra val. Det blir inte enklare av att deras tillvägagångssätt kan leda till både böter och fängelse hemma i Frankrike.

Vi får följa svenske Jacobs och franske Victors både känslosamma och strapatsfyllda färd till Moskva, men det blir också en inre resa. Gör de rätt? Vad händer om och när de kommer tillbaka till Paris? Håller kärleken mellan dem? Är barnet ett bevis på deras starka band eller är drivkraften en annan? Omgivningens reaktioner och inblandning rör upp starka känslor och skapar konflikter från oväntat håll.

Moscow Baby är en laddad relationsroman om kärlek, uppoffringar, rädsla och drömmar.