• hakan@hakanlindgren.com

Uncategorized

Dubbel redigeringsbubbla

En del av skrivandet, och en väldigt viktig sådan, är redigeringen. Sedan två veckor redigerar jag min kommande feelgoodroman, samtidigt som jag skriver på min barnbok. Det funkar fantastiskt bra. Redigeringen sker i Word, eftersom det var i det formatet jag skickade manus till förlaget och i det jag fått tillbaka kommentarer om vad som bör ändras och arbetas om. Själva skrivandet gör jag i Scrivener, där jag kompletterat med mobilappen. På så sätt skriver jag barnboken på telefonen till och från jobbet, och redigerar feelgoodboken när jag sitter med datorn.

Feelgoodromanen handlar om en tjej som älskar musik, men inte bara. Däri ligger mitt nuvarande huvudbry … Som ofta vill jag få med för mycket i storyn. Det händer saker som inte alltid har med musik att göra och ibland hamnar jag långt ifrån huvudspåret. Jag kommer till för mig den ständiga frågan: måste en bok var av en sort? Måste det vara feelgood ELLER deckare ELLER romance ELLER humor? Man kan ha med spänning i en feelgoodroman, men när blir det för mycket? Och hur mycket plats får ett sidospår ta? Vill en läsare eller lyssnare bara ha en huvudhistoria i en och samma bok?

Nästa fråga är då om man ska ta bort en del av spänningen? Eller skala ned en spännande händelse så att den bara får ”lagom” mycket utrymme? Eller kan man göra om den till en del av den ursprungliga handlingen om musik? Kanske måste spänningsdelen få finnas med för att huvudpersonen ska kunna komma framåt i sitt musikaliska sökande? Där är jag nu och jag lutar åt den sistnämnda lösningen. Den innebär dock en hel del omarbetning …

Så till barnboken och dess tillkomst. Som jag tidigare kanske sagt, är den ett beställningsverk. Nej, inte av förlaget utan av min dotter. Med min sjätte roman på gång (den som jag just nu redigerar, som förlaget redan både fått och återkommit med kommentarer om) tyckte hon att det var dags för en bok som hon kan läsa. Att skriva den på telefonen har visat sig vara en riktigt bra lösning. Idétorka har hittills aldrig varit något problem och att skriva brödtext medan bussen tar motorvägen in mot stan fungerar utmärkt. Jag hade gjort klart synopsis innan, ska tilläggas, så jag visste hela tiden på ett ungefär vart jag var på väg. Och nu är jag klar! Ja, alltså med råmanus. Barnboken ska nu också gå in i redigeringsstadiet, det första som jag gör helt själv, innan ens min ständiga testläsare Åsa Ringdahl fått chans att tycka till. Storyn ska snyggas till, en del luckor fyllas i, spacklas och putsas, och språket anpassas så att det känns rätt. När den rundan är klar, och ett par finslipningar på det, får Åsa läsa. Jag räknar med lite redigering därefter också, men sedan …

Bild av mohamed_hassan från Pixabay

Sedan brukar jag skicka manus till förlaget. Men nu tänker jag att jag måste skriva ut den och läsa för Maïa, den ultimata publiken, min målgrupp. Därefter, när det känns bra, får förlaget se det.

Solen skiner och våren känns äntligen som att den är här. Körsbärsträden i Stockholms Kungsträdgård har snart blommat ut. Att åka till kontoret och sitta inne hela dagen känns ibland mindre motiverande, men då får jag i alla fall skrivtid på bussen. I dag blev det ett inlägg (detta) på hemsidan i stället för barnboken (men den ska som sagt in i näste skede, jag ska se hur mycket av första redigeringsrundan jag klarar på mobilen) och när jag kommer fram, en timme på feelgood-romanen och dess förvandling till färdigt slutmanus.

Tio dagar gammal selfie från Kungsträdgården

Vinjettbild av Gerhard Bögner från Pixabay

Sagt om Spökskrivaren

När Spökskrivaren nu kom på tal igen efter artikeln i Stoppa Pressarna, kunde jag inte låta bli att gå in och titta på recensionerna jag fått. Och jag blir lika glad nu, som jag blev 2021 när boken kom ut 🙂 Vad sägs om det här:

”Ljuvligt rolig, underhållande satir om bokbranschen och förläggarvärlden. In och lyssna!”
Camilla Läckberg

”Ärligt talat! Det här är en knasig, humoristisk och härlig berättelse som jag tycker ni bör lyssna på om ni gillar glitter, glamour och knasiga karaktärer. En berättelse om hur man formas som person av sin uppväxt och miljö. En berättelse om kamratskap, kärlek, intrigerande och måluppfyllelse. Så himla härlig semesteravkoppling!”
Camilla med Bokbytarhuset

”Mycket dialog, snabba vändningar och hastiga upplösningar, men obs obs missförstå mig rätt: på ett bra sätt!”
Enbokklubb

”… älskar jag hans sätt att skriva, hans humor och de överraskande vändningarna han ofta bjuder på!”
Kaisa Johansson

”En berättelse med humor och glädje som rekommenderas varmt … Ladda ned … och njut.”
Fantastiska Böcker

”Jag gillar den här boken. Jag ler och fnissar, överraskas och upprörs … Det här är en härlig feelgood …”
Saras Bokhyllor

”En välskriven berättelse som har ett starkt driv framåt, fantastiskt språk och flyt i svensk samtidsmiljö … Det är en underhållande och rolig berättelse som bjuder på många skratt. Med härligt gestaltade karaktärer som ger hög igenkänning faktor och lockar till mer läsning eller lyssning. ”
I min bokhylla

”Jag brukar inte göra recensioner i flödet men jag måste bara tipsa er om författaren @hakanlindgrencom
Fröken Rödlök

”Vilken rolig bok! … Boken är underhållande och kärleksfull.”
Bokmoster

”Håll utkik efter denna. Rekommenderas om man vill ha något rappt, fyndigt och skojigt att läsa i hängmattan.”
Författarfredrik

”Spökskrivaren är en händelserik och inspirerande feelgood som jag absolut kan rekommendera till er som vill läsa något lättsamt, välskrivet och som har ett snabbt tempo.
Idas Recensioner

”Jag tyckte väldigt mycket om boken. Den är rolig, härlig, intressant och lite chockerande.”
Angelicas bokhylla

”Härliga karaktärerna som är både intressanta och trovärdiga.”
Stinas boksida

”… härlig och underhållande läsning.”
Anna.e.boktips

”En härlig, lättläst feelgood med mycket humor.”
Bokannicka

”Det är bra driv, riktigt spännande.”
Maggismix.blogg.se 


Milli Månson är Sveriges deckardrottning, hennes verk översätts och säljs världen över. Milli bor med den unge atleten Samuel och deras två hundar Lady och Gaga. Hon har byggt upp ett riktigt PR-imperium, men samtidigt har hon outsourcat stora delar av verksamheten – däribland sitt skrivande! En modern författare fokuserar på annat än att skriva.

Gauthier Valentino, eller Spooky som Milli kallar honom, är spökskrivaren som står bakom miljontals sålda böcker. Egentligen skulle han vilja skriva något eget, men han vet inte riktigt vad. Deras relation är invecklad; samtidigt som Milli är en krävande arbetsgivare som ställer höga krav, vet båda att Gauthier har ett trumfkort som han när som helst kan spela ut – avslöja att Milli inte skriver själv. Milli har även en trasslig relation till sin sambo – hur är det egentligen ställt med kärleken i förhållandet.

Spökskrivaren är en humoristisk feelgood i svensk samtidsmiljö, där medie- och förlagsbranschen avhandlas med glimten i ögat. Hur är egentligen livet i rampljuset, när ens offentliga och riktiga person ofta flyter ihop? Kommer Gauthier lyckas med att skriva sin egen bok? Och hur kommer det gå för Millis kärleksliv? Igenkänningsfaktorn är hög i denna roman som bjuder på många skratt.

”Nya” rykten om Camilla Läckberg …

Det är förstås inte första gången rykten cirkulerar om Camilla, så varför skulle jag ens skriva om dem här?

Kanske för att min roman & ljudboksserie Spökskrivaren figurerar i artikeln som dök upp gårdagens Stoppa pressarna. ”Han är Camilla Läckbergs hemliga spökskrivare”, står det. Nej, det är inte mig som journalisten Per Nilsson refererar till, utan författaren Pascal Engman, men det skrivs om tidigare rykten som cirkulerat i pressen och där både Spökskrivaren och jag varit med.

Så här står det i artikeln:

”Ryktena tog även fart som en följd av den satiriska romanen ”Spökskrivaren” av författaren Håkan Lindgren.

Camilla Läckbergs dåvarande PR-rådgivare instruerade henne att ta lätt på det hela i det offentliga och skratta bort det – på så sätt skulle hon te sig mindre ”skyldig”.

– Den är underbar, så jävla rolig, sa Camilla Läckberg om parodin där den framgångsrika deckarförfattaren Milli Månsson lever med en ung atlet och säljer miljontals böcker över världen.

Som bekant är Camilla Läckbergs unge make en framgångsrik MMA-fighter.

Camilla Läckberg talade vid den här tiden om att Pascal Engman arbetat som hennes redaktör – han har dock, till skillnad från andra, inte tackats i förordet till hennes böcker.

Snack och avundsjuka

Camilla Läckberg spekulerade även i att ryktena uppstått som en följd av ”avundsjuka”.

– Ja, men det tror jag. Precis som med artistbranschen så är det här en bransch när det blir mycket snack och avundsjuka. Och jag tar ju plats på gott och ont.

Uppgifterna om Pascal Engmans roll som spökskrivare har dock förekommit långt innan ”Spökskrivaren” kom ut och nu kan Stoppa Pressarna avslöja vad det var som satte igång ryktesspridningen om det hela.”

Läs artikeln i sin helhet för att få veta mer 😉

Welcome to Hoi Agency!

Nu är hemsidan för Hoi Agency lanserad. Så här säger pressreleasen:

”Hoi Agency, en del av Hoi Publishing, har idag lanserat sin hemsida www.hoi-agency.com och tar därmed ett viktigt steg i att presentera den stora rättighetskatalogen. Agenturen har nu också startat sina första förhandlingar om försäljningar av bokrättigheter till utlandet. 18 – 20 april är det dags för London Book Fair 2023 😉

Som tidigare kommunicerats har Hoi Agency under det senaste halvåret byggt upp katalogen av författare och titlar som agenturen representerar på global basis. Idag lanserades också agenturens hemsida som den närmaste tiden kommer att fyllas på med väsentligt fler författare och titlar. Samtidigt meddelas att agenturen har startat förhandlingar om försäljning av fler bokrättigheter till utlandet.


OBS! HOI AGENCY’S HEMSIDA ÄR JUST NU UNDER ARBETE. ALL INFORMATION PÅ DEN ÄR DÄRFÖR INTE TILLGÄNGLIG, MEN HÅLL UT, SNART ÄR ALLT PÅ PLATS.


Sidan är på engelska (förstås, eftersom syftet är att nå utanför Sveriges gränser). Skuggan av paradiset är en av de böcker som man arbetar aktivt med. Så här står det om The Shadow of Paradise.

Two boys switch places at birth, a deliberate act by their father. Twenty years later, one boy searches for his ancestry as he struggles to make amends.

Count Archibald’s wealthy wife and junkie mistress each give birth to a son by chance on the same day. When the Count discovers that the son his wife has given birth to has severe facial deformities, he decides to exchange the children.

Handsome Hampus grows up as the Count’s son, with a silver spoon on a fine estate. The fact that he’s gay doesn’t quite fit in with the conservative family; otherwise, everything is almost perfect.

Dante grows up an outsider because of his looks and his rumoured mother. Unfortunately, she is not very present, and Dante often curses his existence on the shady side of life. Then, as a teenager, something happens that makes him search for his origins and suspect that the Count might be his father. Now begins the quest for redemption. Soon a plan starts to take shape: Dante is about to enter a noble family. Whatever the cost.

OBS! Det ”uppdaterade” engelska omslaget är det jag som lekt fram. Cecilia Pettersson på Pica Pica Design Studio är den som gjort det riktiga.

Book Review: Surrogacy Stories – 20 extraordinary journeys to parenthood

Förra året deltog familjen och jag i en serie intervjuer som resulterade i boken ”Surrogacy Stories – 20 extraordinary journeys to parenthood”. Boken är utgiven i Australien och finns att beställa på Barnes & Noble, eller på Amazon.

Häromveckan kom en recension om boken på The Progress Educational Trust (PET), Bionews från Dr Kirsty Horsey, Senior Research Associate på London Women’s Clinic, och som forskat om surrogatmödraskap under 25 år.

Dr Kirsty Horsey säger bland annat:

”I have been researching surrogacy for 25 years and, in that time, it’s always been hard to find personal accounts of what undertaking surrogacy is actually like – other than the odd feature in the newspapers. There aren’t many books detailing personal stories of surrogacy, especially recent ones, and certainly none with many and varied – and raw – accounts of different, intimate journeys.”

”However, what the book also illustrates very clearly is that no-one seeks out surrogacy as their first choice. The stories indicate plainly that for those who are medically or socially infertile, the process of even getting to the point where surrogacy becomes the only option, let alone the surrogacy journey itself, can be a struggle. We are given true insight into the mental, physical – and in many cases financial – tolls surrogacy places on people and their relationships.”

”It truly illustrates the pain experienced by intended parents, and the bravery and empathy of surrogates. And one thing it reinforces for me is that much of the pain and heartache could be – at the point of deciding on surrogacy at least – ameliorated if countries have a legal route whereby their citizens who need to access safe and ethical surrogacy can do so, whether at home or abroad.”

”Reading the book draws you in to the personal and often difficult journeys of those who have navigated surrogacy; it relishes the highs while not shying away from the lows, or the emotional and bureaucratic complexity, or the challenges faced. While obviously helpful for (potential) intended parents and surrogates to read, especially those seeking overseas arrangements (not least because of the information in the Appendix), I hope this book is also read by people who are ambivalent about surrogacy.”

Det var svårt att välja stycken att ta med i detta inlägg. Läs gärna hela recensionen, den ger många tankar och en i mitt tycke intelligent och nyanserad syn på surrogatmödraskap.

Bilden i Dr Kirsty Horsey’s recension är gjord av Dr. Christina Weis


P.S. Boken, om än inte recensionen, tar också upp Moscow Baby, som är en romantiserad berättelse om två män som väljer att skaffa barn via surrogatmamma i Moskva, ”based on a true story.”

Pariskillarna Jacob och Victor vill skaffa barn. Vägen för dem till en surrogatmamma i Moskva och ett land där homofobin ligger som en mörk dimma över deras redan svåra val. Det blir inte enklare av att deras tillvägagångssätt kan leda till både böter och fängelse hemma i Frankrike.

Vi får följa svenske Jacobs och franske Victors både känslosamma och strapatsfyllda färd till Moskva, men det blir också en inre resa. Gör de rätt? Vad händer om och när de kommer tillbaka till Paris? Håller kärleken mellan dem? Är barnet ett bevis på deras starka band eller är drivkraften en annan? Omgivningens reaktioner och inblandning rör upp starka känslor och skapar konflikter från oväntat håll.

Moscow Baby är en laddad relationsroman om kärlek, uppoffringar, rädsla och drömmar.

Nu skriver jag barnbok

Min dotter Maïa har länge bett mig skriva en bok som hon kan läsa och jag har alltid velat göra just det. Hon är nu nio och fyller tio till hösten, så att skriva en bok för åldern 9 – 12 känns fantastiskt roligt. Det blir också lite enklare, när det inte behövs bilder eller teckningar som för yngre barn 😉 Maïa tycker nog att jag skulle kunna klämma in en bild eller två ändå, vi får suga på den karamellen ett tag och se var vi hamnar …

Självklart diskuterar jag handlingen med Maïa. Hon har godkänt storyn (vilken tur) och är ett ständigt bollplank till var handlingen ska utspela sig, vad karaktärerna ska heta och andra detaljer. Av bilderna att döma, skulle man kunna tro att det handlar om hästar eller hjortar, men så lätt blir det inte att gissa … En häst ändå har en viktig roll i historien, liksom en dovhjort, men det blir inga scener i stall eller ridskolor (det finns det andra som skriver om så mycket bättre än jag).

BIld av Lubos Houska från Pixabay

Boken handlar om Maïa – inte min dotter, men någon med samma namn och som får låna en del karaktärsdrag från henne. Någon är försvunnen, någon som står Maïa nära. Av olika anledningar tvingas Maïa själv ge sig ut att leta. Hon får hjälp från oväntat håll, men frågorna är så många och vägen dit de måste ta sig är lång och minst sagt oklar. Ska de lyckas?

Bilden i toppen av inlägget Bénédicte ARROU-VIGNOD från Pixabay

Manus till nästa roman till förlaget i dag

I dag, 21 februari, när alla sociala medier säkerligen kommer att svämma över av foton på semlor (jag kommer också att äta åtminstone en 😉 ), är jag extra nöjd. Jag har nämligen skrivit och redigerat klart manus till min sjätte roman, och skickat in det till förlaget!

Dessutom börjar förstås bokrean i dag, så vänta dig ett par tusen bilder på det också … Apropå den, hittar du bland andra Att raka en zebra, Moscow Baby och En fallen man till pangpriser hos Bokus 🙂

Men som sagt, i dag tänker jag mer på nästa bok. Titeln är satt men än så länge hemlig. Jag kan i alla fall säga att det den har bra melodi och att den till och med rimmar, så kort den är.

Den här gången är det hos Bookea det händer, precis som det gjorde för Spökskrivaren. Som bilderna avslöjar har det med musik att göra, men inte bara. Jag lovar att det händer mycket i den här berättelsen, och bokens huvudperson gör en resa på fler än ett sätt. Jag längtar efter att avslöja mer; den som väntar på något gott (och då menar jag inte bara semlor) …

BIld av Lorri Lang från Pixabay

Skuggan av paradiset – ”Nattsvart komedi”

Marianne Ahrne blev historisk när hon som första kvinna vann en Guldbagge för bästa regi 1977 (Källa: Wikipedia). Jag är så oerhört glad och stolt att få arbete med Marianne, och hoppas givetvis att det ska föra med sig fantastiska saker.

Marianne Ahrne, som nu skriver grundläggande filmsynopsis till Skuggan av paradiset, klassar den som ”Svart komedi med touch av melodram och mordhistoria.”

Mikael Törneman, CEO Script46AB, har skrivit en artikel på LinkedIn om vårt samarbete. Så här inleder han: ” Jag är mycket glad att meddela att ännu en högst intressant roman från Hoi Publishing har signats av Script46. Den här gången är det Håkan Lindgrens ”Skuggan av paradiset” som blivit föremål för vår uppvaktning. Det är Lindgrens femte roman och släpptes på senaste bokmässan i september förra året.”

Läs hela artikeln här.


Om du glömt vad Skuggan av paradiset handlar om, kommer här lite information:

Greve Archibalds förmögna hustru och hans knarkande älskarinna råkar föda varsin son på samma dag. När greven till sin förfäran märker att sonen hans fru nedkommit med har grava missbildningar i ansiktet bestämmer han sig för att byta ut barnen. Den vackre Hampus växer upp som grevens son, med silversked på det fina godset. Att han är gay stämmer inte helt in i bilden av den konservativa familjen, men utöver det är allt så gott som perfekt.

Dante växer upp i utanförskap på grund av sitt utseende och sin ryktesomsusade mamma. Hon är inte särskilt närvarande och Dante förbannar ofta sin tillvaro på livets skuggsida. I sena tonåren inträffar något som får honom att söka efter sitt ursprung och ana att greven kanske är hans far. Nu startar jakten på upprättelse. Snart börjar en plan ta form, Dante tänker ta sig in i den fina familjen. Till varje pris.

Håkan Lindgren är tillbaka med en smått skruvad roman där frågan om hur miljön påverkar en människa löper som en röd tråd.

Håkan Lindgrens femte bok sedan debuten 2015 är en episk underhållningsroman med dunkla bottenstråk. /…/ Historiens många oklarheter och oväntade vändningar skapar spänning åt läsningen.

BTJ-häftet nr 16, 2022. Lektör Kristofer Flensmarck

Pappa för tredje gången – till samma dotter

Vi har bara ett barn, maken och jag, och vi har aldrig haft några andra (om man inte räknar våra brorsbarn, förstås). Vår dotter Maïa är vårt allt. Min man blev officiell pappa när hon föddes och ingen har någonsin ifrågasatt det. Franska myndigheter misstänkte dock surrogatmödraskap när Maïa föddes i Moskva, och ställde därför till en hel del problem när vi skulle se till att Maïa blev erkänd som fransk medborgare. Det tog tre år. Som tur var fick vi i alla fall efter mycket om och men lov att lämna Moskva och åka in till Frankrike när Maïa var två månader. På självaste Lucia kom Maïa till Paris.

I franska myndigheters ögon var jag länge ingen i förhållande till Maïa. Vi bodde tillsammans som en familj, skola och sjukvård var inga problem, eftersom maken och jag hade vår relation, och Maïa var hans, också på papperet.
Efter många år, när Alexandre och jag gift oss, ansökte jag om att få adoptera Maïa. Det tog ett år innan jag blev pappa också hos franska staten.

Så flyttade vi till Sverige i slutet av mars förra året. Att Skatteverket skulle godkänna vår familj var för oss en självklarhet. Maïa skulle per automatik bli svensk medborgare och hon skulle få det dubbla efternamn, bestående av makens och mitt respektive efternamn, som vi bestämt och som stod angivet i de franska adoptionspapperna.

När vi tre månader efter det att vi skrivit in oss fick brev från Skatteverket, höll vi på att gå i bitar. Alexandre godkändes förstås som Maïas pappa, men det gjorde inte jag. I stället folkbokförde man vår ryska surrogatmamma som andra vårdnadshavare för vår dotter. Jag var på nytt ingen, mer än Alexandres man och någon som bodde på samma adress som Maïa. Vad skulle hände om vi behövde båda föräldrars underskrift på någonting? Hur skulle vi kunna kontakta vår ryska surrogatmamma som vi inte ens i vanliga fall har någon regelbunden kontakt med? Att hon bor på gränsen till Ukraina och säkerligen har fler och större bekymmer än vi någonsin kan föreställa oss, gjorde inte saken enklare. En tvist om folkbokföring måste förefalla som ett drömscenario jämfört med vad hon och hennes familj just nu genomlider.
Utan att på något sätt vilja ta fokus från vår surrogatmammas situation, var det här inte hållbart för oss. Och vad skulle jag ta mig till om något hände maken? Vilka rättigheter skulle jag då ha för Maïas liv och uppväxt? Maïa blev för övrigt av Skatteverket inte heller godkänd som svensk medborgare, och inte heller folkbokförde man henne med hennes dubbla efternamn (vi hade inte hunnit skaffa nytt franskt id-handling med dubbelnamnet och de papper vi kunde tillhandahålla, ansågs ha lågt ”bevisvärde”).

Vi överklagade givetvis, med ett långt brev där vi la fram alla tänkbara argument. Vi bifogade de dokument vi hade som skulle kunna stärka vårt fall. Och sedan väntade vi …

Dan före dan, alltså den 23:e december, åkte vi till mamma i Växjö. Min egen pappa hade gått bort ett par veckor tidigare och vi hade sorgen efter honom att bearbeta. December var ingen lätt månad.
Precis när vi körde in i Växjö, fick jag mejl från Förvaltningsdomstolen, som var ansvariga för överklagandet av Skatteverkets tidigare beslut. Jag bad till högre makter och försökte intala mig att de väl ändå inte skulle skicka ett avslag dagen innan julafton …

De hade inte godkänt hela överklagan, men de hade godkänt det viktigaste. Jag är på nytt pappa till Maïa, tillsammans med Alexandre. Vi två är Maïas föräldrar och vårdnadshavare. Man godkände henne inte som svensk medborgare och inte heller ville man ge henne ett dubbelt efternamn, men i slutet av domen angav man att man kan söka det första via Migrationsverket och det andra via Skatteverket. Det får bli nästa steg i processen, mindre bråttom än mitt föräldraskap.

Jag var just inne och tittade under Mina sidor hos Skatteverket; nu är det klart och just denna lilla mening får mig tårögd (och förstås vad som står därefter) <3

Så har man blivit med agent!

Så har man alltså gått och blivit med litterär agent, och inte bara med ett utan med två avtal. Hoi Agency, som är en del av mitt förlag Hoi Publishing, ska hjälpa mina böcker att hitta ut i världen, genom att finna förlag i olika länder som vill ge ut mina verk. Så spännande att få den här chansen, och förstås att utöka arbetet med det förlag som varit med mig från första början, inte bara sedan Att raka en zebra kom ut 2015, utan för alla noveller jag skrev dessförinnan (och därefter).
Dessutom kommer Hoi genom sitt samarbete och partnerskap med Script46, arbeta för att min senaste bok, Skuggan av paradiset, får en chans att bli filmatiserad.
Att man har en agent är förstås ingen garanti för varje sig utgivning utomlands eller för att en bok blir film eller teveserie, men det är fantastiskt att ha någon som arbetar för att det ska hända.


Så här säger Hoi i dagens pressmeddelande:

Pressmeddelande 

Stockholm 2023-01-10

Skuggan av paradisetHoi Agencyrepresenterar Håkan Lindgren

Hoi Agency har skrivit representationsavtal med författarenHåkan Lindgren och kommer att arbeta med hansbokrättigheter på global basis inklusive rättigheter inom rörlig media i samarbete med Script46. Detta kompletterar de tidigare förlagsavtalen på Lindgens smarta och intressanta romaner för utgivning i Sverige.

Håkan Lindgren har etablerat sig som en författare med en stark fanbase och historier som väcker mycket intresse. Romaner som En fallen man, Spökskrivaren och nu senast Skuggan av paradiset innehåller alla spännande litterära grepp och kittlar läsarnas sinnen. 

Hoi Agency bygger vidare på sitt stall av intressanta författaregenom representationsavtalet med Håkan Lindgren. Samarbetet mellan Hoi Agency och Script46 AB förstärks samtidigt ytterligare. Script46 är scoutingbyrån för manus till film- och tevebranschen, som Hoi blev delägare i under hösten.

Vi har arbetat länge med Håkan Lindgren och det gläder mig att se hur hans författarskap stärks med varje ny bok. Hoi Agency i samarbete med Script46 har här riktigt spännande möjligheter att sprida dessa fantastiska historier till en ännu bredare publik”, säger Lars Rambe, VD för Hoi Publishing och ansvarig för Hoi Agency.

”Jag ser fram emot det utökade samarbetet med Hoi Agency och de möjligheter det kan föra med sig för mig och mina böcker. Hoi står för den typen av innovation och nytänkande som förlagsbranschen behöver”, säger Håkan Lindgren.