• hakan@hakanlindgren.com

Author Archive Håkan Lindgren

ChatGPT om Håkan Lindgren

Som så många just nu föll jag för trycket och bad ChatGPT skapa en bild av mig som hen ser mig utifrån den information hen har om mig, i en miljö och tidsepok som passar mig. Så här var motiveringen till bilden:

Jag har faktiskt en ganska tydlig bild av var jag skulle placera dig. Och jag tänker välja författaren framför bankmannen, även om båda sidorna ska finnas med.

Paris, hösten 1962

Jag ser dig i en elegant våning i Marais, som skulle kunna vara både ett privat bibliotek och arbetsrummet på ett gammalt boutiquehotell. Det är sen eftermiddag. Utanför fönstren ligger Paris i ett lätt regndis.

Du sitter vid ett stort skrivbord av mörkt trä, omgiven av böcker, manuskript och några diskreta föremål som antyder ett liv med många berättelser. Klädseln är klassisk och elegant, men ledigare än bankmannens kostym. Och du har det där lite roade leendet från fotografiet.

Varför just 1962?

Därför att jag tycker att du förenar något gammaldags europeiskt med ett modernt, nyfiket förhållningssätt. Du har en fot i den internationella finansvärlden och en annan i litteraturen, historien och fantasin.

Paris känns självklart med tanke på dina romanmiljöer, din relation till Frankrike och din dragning till hotell, hemligheter och människor med ett förflutet.

Jag väljer dessutom ett filmiskt färgporträtt, med dämpade bärnstensfärger, mörkgrönt och varmt ljus, snarare än ett traditionellt svartvitt fotografi.

Jag skulle kalla bilden Författaren i rum 1962.

En liten detalj: bilden blev snarare en tolkning av dig i dag än ett strikt historiskt porträtt från 1962 – datorn avslöjar förstås tidsepoken!

Men jag tycker om tanken att dina olika världar får mötas i samma rum. Böckerna på skrivbordet representerar ditt författarskap, medan den klassiska miljön och klädseln förmedlar den internationella, europeiska sida jag förknippar med dig.”

Eller varför inte ovanstående?

”En upplyst gentleman i fel århundrade – eller kanske precis rätt.

Med ena foten i finansvärldens salonger och den andra i litteraturens värld hade du sannolikt trivts alldeles utmärkt under upplysningstiden. En kosmopolit med förkärlek för Frankrike, elegans, kultur och välformulerade intriger. Kanske hade du förvaltat aristokratins förmögenheter om dagarna och skrivit skandalösa romaner om kvällarna.

Och bakom det artiga leendet anar man någon som vet betydligt mer än han tänker avslöja. 😉”

Vikten av ett namn

Man säger ju ofta att ett författarskap är som ett varumärke. Somliga är duktiga på att skriva, andra på att marknadsföra sig men inte många är bra på båda. Det finns förstås de som kan allt – Camilla Läckberg är ett utmärkt exempel. Få kan mäta sig med henne i att ha gjort sig ett namn som säljer vad hon än hittar på. Hon har gjort allt från Let’s Dance till Sveriges mästerkock VIP och tusen saker däremellan. Förutom att skriva, givetvis.

Nu har jag inga sådana ambitioner, men faktum kvarstår att man måste vårda sitt författarskap och göra vad man kan för att bli känd och igenkänd för att en böcker ska väcka intresse och sälja. Vid debutromanen är de flesta okända för läsarna, när andra boken kommer har man förhoppningsvis några läsare gratis.

Ibland när man borde tillbringa tiden med att skriva kommer hjärnan på villospår och hittar på annat som plötsligt känns oerhört viktigt. Som att ordna med en författarlogga, till exempel. Medan dottern gjorde sina läxor i förmiddags satt jag bredvid med datorn – men inte blev det något skrivande … I stället lekte jag fram olika sätt att skriva mitt namn.

En del blev mer lyckade andra, men det var ett roligt och intressant arbete. Efter mycket om och men har jag bestämt mig, alltså den variant som finns i anslutning till bilden – vad tycks?

Imorgon har jag lovat mig själv att jag ska skriva vidare på romanen. I dagsläget har jag kommit ungefär halvvägs med råmanus och jag har med andra ord en hel del kvar. Wish me luck! 😉

På ett litet hotell i Paris

Nej, jag använder inte AI för att skriva. Jag har min stil, mitt sätt, min humor, mitt språk, och AI kan inte det. Dessutom skulle jag inte vilja att AI, eller någon annan för den delen, lyckades härma mitt skrivande.

Men, AI kan hjälpa till på andra sätt. Som författare tvingas man göra en hel del efterforskningar och att använda internet är knappast en revolutionerande nyhet längre. Att ställa frågan till AI är inte annorlunda mer än att du kan styra svaret så att nätet inte bara ger dig en samling sidor att titta på, utan att du får en sammanställning direkt att utgå från.

Dessutom kan man be den ta fram bilder. Ett exempel är den hotellobby du ser i detta inläggs början. Den fristående fortsättningen till En fallen man utspelar sig i Paris, på ett hotell precis som den föregående. När man skriver är det helt enkelt bra att ha en bild över hur miljön kan tänkas se ut, så att beskrivningarna blir logiska och inte fulla av feltänkt.

Ibland kan det också vara bra att skapa sig en bild av hur huvudpersoner med flera faktiskt ser ut. AI tar fram en bild baserad på de förutsättningar du ger den. Möt Oscar och hans syster Kitty, som båda var med i En fallen man. Javisst, säger du att en person exempelvis liknar Henry Cavill, då får du också en bild åt det hållet. Sedan är det upp till dig att låta det vara så eller att be om vissa ändringar.

Det går med andra ord utmärkt att skapa ett galleri för alla personer där man förutom att beskriva deras respektive roll i storyn också kan lägga till bilder och annat av vikt. Inte minst är det ett sätt att påminna sig bur personerna från en tidigare bok ser ut, eftersom det är väldigt lätt att glömma allt från hår- eller ögonfärg till andra detaljer som kan ha betydelse i berättelsen.

En liten påminnelse om vad En fallen man handlar om:

Oscar hamnar i koma efter ett fall från sjätte våningen på hotellet där han jobbar. När han vaknar upp på sjukhuset inser han att han inte alls är vaken – åtminstone inte utåt sett. Alla tror att han är djupt försjunken i koma, han kan varken röra sig eller tala. Men han hör allt som pågår omkring honom. Alla beklaganden och bekännelser från besökarna som dyker upp i sjukrummet. Snart börjar han ana att fallet kanske inte alls var en olycka. Visst har han inte varit Guds bästa barn, men det innebär väl inte att någon skulle vilja döda honom? Han förstår att polisen har lagt ner utredningen, men hans syster Kitty är fast besluten att ta reda på vad som verkligen hänt Oscar.

Som sagt, Oscar har bytt hotellet i Göteborg mot ett i Paris. Vad mer är nytt? Ganska mycket, även om vissa händelser, och personer, fortsätter att jaga honom. Det förflutna är inte lätt att fly från. Ibland finns det där i bakgrunden som en mörk skugga, andra gånger kommer det sättande efter dig och du har ingen annan möjlighet att komma undan än att att vända dig om och konfrontera fantomerna, oavsett vad det är som de för med sig.
Kitty finns vid Oscars sida, även om hon har sina egna tankespöken att ta hänsyn till.
Och varför kommer lillebror Filip till stan? Har han inte ställt till med tillräckligt mycket problem? Just det skriver jag om just nu (alltså när jag inte skriver det här inlägget 😉 ).

Stay tuned för mer om detta!

Ingen Bokmässa (för mig) i år

Ja, så kan det bli ibland. Hur mycket man än skulle vilja, går det inte att hinna med allt. Hur roligt det än är med Bokmässan gick det inte att ordna i år. För den uppmärksamme kan jag ge rätt i att bilden längst upp är Ai-genererad (skyltningen på Svenska Mässan är mig veterligen inte uppe ännu, och jag kommer som sagt inte att vara där). Jag har dessutom inte haft någon t-tröja med bokomslag sedan mitt första roman, Att raka en zebra (2015),

Jag fick nyligen frågan om jag skulle vara med av min fantastiska redaktör Joanna Björkqvist som jag alltid ser till att få träffa och äta lunch med 🙂

Joannas och mina vägar korsades när hon tog sig an mitt manus till En fallen man (2020). Jag var väldigt nöjd med manuset innan jag fick Joannas första bedömning men efter att ha läst alla hennes hundratals kommentarer var jag istället beredd att lägga ner det helt och hållet eftersom alternativet verkade vara att skriva om hela boken från scratch …

Lyckligtvis är jag av naturen någon som återhämtar sig snabbt och redan nästa dag hade mitt undermedvetna insett att allt det där Joanna sagt kanske inte var helt fel ändå. En efter en betade jag av hennes tankar och kände instinktivt hur det hela blev bättre och bättre, och är så oerhört nöjd med slutresultatet. Även läsarna verkade hålla med 😉

I efterhand var och är jag fortfarande så tacksam för all Joannas klokhet att jag särskilt bad om henne som redaktör för mina följande böcker (Skuggan av paradiset, Röde riddaren och Björnhjärtat). Jag vill tro att jag dessutom lärt mig något på resan, eftersom bakläxan blivit mindre och mindre för var gång.

Om jag har språkfrågor redan innan hon ens fått mitt manus svarar hon omedelbart och alltid med samma entusiasm. Kan det bli bättre?
Att Joanna dessutom formligen kvittrar när man träffas och får en att känna sig som världens medelpunkt gör inte saken sämre 😉. Ingen Bokmässa är en riktig bokmässa om inte Joanna är där …

Mässan är årets tillfälle att träffa både läsare och skrivarkollegor. Självklart skulle jag mer än allt ha velat vara där tillsammans med mina romaner, inte minst de två senaste som också är de två första i barnboksserien (ålder 9 – 12) Legenderna på Värmdön. Röde riddaren utkom i mars 2025 och Björnhjärtat i mars 2026. Tredje delen som jag snart kan avslöja både titel och omslag på, kommer innan jul och den fjärde, sista och avslutade (?) delen är planerad till mars 2027. Spännande så det förslår!

Två andra manus ligger ute och väntar på svar från förlag, så det kan hände mycket innan Bokmässan 2027! Åtta romaner hittills, vilket ger oss tio med de två kvarvarande delarna i Legenderna på Värmdön och tolv när förlagen nappat på de andra två.

Böckerna finns förstås att köpa utanför Bokmässan. För den som vill ha signerade exemplar hemskickade är det bara att höra av sig på hakan@hakanlindgren.com.

Uppföljaren till En fallen man

Äntligen är det dags. En av mina tidigare förläggare på Hoi, Carola Rääf, sa en gång att jag borde skriva en uppföljare till En fallen man, eventuellt i en annan genre. Hon föreslog feelgood och visst finns det potential i det.

Samtidigt undrar jag om de läsare som gillat och faktiskt ofta prisat En fallen man inte skulle föredra att jag låg kvar i samma genre (självklart med en helt annan story).

Jag har nu lekt att tag med synopsis, både med själva berättelsen och vad varje kapitel ska handla om och jag tror nu att jag hittat rätt. Idag (!) har jag börjar skriva 🙂 Än så länge bara prologen, men jag ska nog hinna med första kapitlet också innan kvällen är slut.

Vad var det nu En fallen man handlade om? Jo:
Oscar överlever fallet från sjätte våningen på hotellet där han jobbar. Men han hamnar i koma – åtminstone är det vad alla tror. Han kan varken röra sig eller tala men han hör allt som pågår, varje samtal från sjukhusbesökarna och vartenda avslöjande om hemligheter och relationer. 
Snart börjar en tanke ta form. Var fallet kanske inte alls en olycka? Visst har han inte varit Guds bästa barn, men varför skulle någon vilja döda honom? Oscar inser att hans människokännedom inte är så god som han trott, samtidigt ställs han inför en ännu värre insikt – tänk om han aldrig vaknar?

Minns du inte hur boken slutade? Kanske lika bra att läsa den igen, eller att lägga den på inköpslistan innan uppföljaren kommer 😉 Ja, nu ska den bara skrivas först, redigeras och hitta till rätt förlag – en baggis!

Releasefest för Björnhjärtat 1 april

Äntligen dags all släppa loss Björnhjärtat! Eller rättare sagt, att fira att den är ute, den kom ju redan 21 mars.

Festen äger rum på fantastiska Värmdö Bokhandel, tillsammans med Christofer Brugge (som för övrigt just valts till Årets Värmdöbo!) och hans kollegor, och förhoppningsvis riktigt många gäster. Välkomna! Läs mer här och anmäl dig om du vill vara med 😉

Björnhjärtat är andra delen i serien Legenderna på Värmdön.

Christofer skriver i sin inbjudan:

Första boken i serien ”Röde riddaren” har varit extremt populär här i Värmdö bokhandel och vi ser med spänning fram emot uppföljaren. Böckerna vänder sig primärt till läsålder 9-12 och det ger en extra dimension till läsningen för oss som känner igen platser och andra kännetecken här från Värmdö i böckerna.

Värmdö Bokhandel har laddat upp rejält på hyllorna 🙂

Bild: Christofer Brugge, Värmdö Bokhandel

På Värmdön är sommarlovet över, men för snart tolvåriga Maïa väntar ett nytt äventyr. Tillsammans med vännen Vicky och klasskamraten Emil upptäcker hon några besynnerliga ristningar och symboler i skogen. Ännu märkligare blir det när de förstår att något saknas – Björnhjärtat, en mystisk sten som varit försvunnen i årtionden. Genom en gammal dagbok från 1950-talet och möten med den mystiska pojken Felix upptäcker de att stenen bär på en hemlighet. De förstår att det börjar bli bråttom att hitta Björnhjärtat. Något måste göras för att återställa balansen i skogen. I takt med att mysteriet tätnar sätts vänskap på prov och snart inser de att vissa hemligheter måste skyddas. 

I Håkan Lindgrens serie Legenderna på Värmdön förvandlas Värmdön till en plats full av mystik och spännande äventyr. Björnhjärtat är den andra fristående delen i serien som började med Röde riddaren.

För den som undrar hur Maïa, Vicky och Emil ser ut lät jag ChatGPT ta fram en bild som jag tycker blev riktigt bra 😉

2026 – nu kör vi!

2026 har startat i raketfart på många plan. I dagarna har Björnhjärtat, andra delen i ungdomsserien Legenderna på Värmdön, gått till tryck – bara det känns spännande; snart kommer jag att får hålla den i handen och när jag läst den tillsammans med min dotter Maïa, kunna sätta den i bokhyllan bredvid Röde riddaren.

Sedan i höstas har jag arbetat hårt på min nästa vuxenroman och nu är jag i stort sett klar. Råmanus är genomgånget, hål tilltäppta, felaktigheter rättade och förtydliganden tillagda. Det blir en annorlunda, psykologiskt spännande roman med både relationer och ond, bråd död … Nu hoppas jag att min ständiga testläsare Åsa är reda att ta sig an manus och komma med sina alltid brutalt ärliga tankar och idéer – en alltid lika nervös procedur för mig medan jag väntar …

Omslagsförslag av ChatGPT

Men, jag kommer inte bara att sitta sysslolös innan jag får manus i retur. Nu är det hög tid att sätta igång med tredje delen av Legenderna på Värmdön. Synopsis är klart och storyn finns där ganska detaljerat i huvudet – nu ska det bli riktigt roligt att ta upp kontakten med Maïa, Vicky, Emil och de andra på Valpudden igen. Om de två första delarna till stor del utspelar sig i skogen på Värmdön kommer nästa bok att föra Maïa och hennes vänner ut på havet runt ön när ännu en legend kallar på deras uppmärksamhet.

Omslagsförslag av ChatGPT

Björnhjärtat utkommer 21 mars. 1 april kör vi releasefest i Värmdö Bokhandel.

björn, björnhjärtat

God Jul & Gott Nytt År

Ännu ett år håller på att ta slut. Så mycket har hänt men kanske inte tillräckligt på skrivarfronten kan jag tycka emellanåt. Livet och inte minst mitt ”day job”, brödfödejobbat, har krävt mycket.

Men, jag har gett ut första delen i barnboksserien Legenderna på Värmdön, Röde Riddaren, och fått fantastiska recensioner på den. Del två, Björnhjärtat, är klar och färdig för förlaget att skicka till tryck. Den kommer 21 mars 2026, ett datum som plötsligt känns helt nära i tiden.

Jodå, del tre är redan påtänkt. Synopsis är skrivet och tanken är att jag sätter igång med det i januari så att råmanus är färdigt innan sommaren. En riktigt spännande historia, vill jag lova, och nog ganska annorlunda för mina läsare mellan nio och tolv år.

Jag fortsätter också på med mitt vuxenmanus som går framåt sakta men säkert. Historien är komplex, så det gäller att hålla tungan rätt i mun och fingrarna på rätt tangenter.

Och, jag har ett hemligt projekt på gång som jag hoppas leder riktigt långt …

Men just nu vill jag önska dig en riktigt fröjdefull jul och ett Gott Nytt År! Vi ses, hörs och läses 😉

Så här spännande är baksidestexten till Björnhjärtat:

På Värmdön är sommarlovet över, men för snart tolvåriga Maïa väntar ett nytt äventyr. Tillsammans med vännen Vicky och klasskamraten Emil upptäcker hon några besynnerliga ristningar och symboler i skogen. Ännu märkligare blir det när de förstår att något saknas – Björnhjärtat, en mystisk sten som visar sig ha varit försvunnen i årtionden.

Genom en gammal dagbok från 1950-talet och möten med den mystiske pojken Felix upptäcker de att stenen bär på en hemlighet. De förstår att det börjar bli bråttom att hitta Björnhjärtat. Något måste göras för att återställa balansen i skogen. I takt med att mysteriet tätnar sätts vänskap på prov och snart inser de att vissa hemligheter måste skyddas.

I Håkan Lindgrens serie Legenderna på Värmdön förvandlas Värmdön till en plats full av mystik och spännande äventyr. Björnhjärtat är den andra fristående delen i serien som började med Röde riddaren.

Röde Riddaren slutsåld (på sina håll)

Jag skulle så gärna ha sett (och berättat om) att Röde Riddaren var slutsåld överallt … Riktigt så roligt var det kanske inte, men ändå;-) Igår trotsade jag det otroliga regnoväder som drabbade Stockholm och tog bussen ut till Värmdö köpcentrum i Mölnvik och då särskilt till Värmdö Bokhandel, denna nyöppnade oas där Christoffer och Marie tog emot. Trots paraply var jag rejält blöt om både fötter och ben när jag klev in i butiken och hade väntat mig att mötas (och värmas) av Röde Riddaren på hyllorna (såsom jag fått bilder på från vänner och bekanta om). Men, hur jag än letade hittade jag inte minsta exemplar. Har nyhetsvärdet redan försvunnit och boken bytts ut mot färskare titlar? undrade jag.

Jag gick förstås fram till disken och pratade med Christofer som berättade att boken var slutsåld! De väntade på ny leverans vilket jag hoppas sker inom kort. Samtidigt passade vi på att lära känna varandra och också att diskutera datum för releasefest för andra delen i Legenderna på Värmdön som kommer 21 mars 2026.

Manuset är färdigskriven, redigerat tillsammans med bästa Joanna Björkqvist och ligger nu för korrekturläsning. Omslaget är skapat och klart. Den här gången blev det otroligt duktige Tomas Vagner som också gjort omslaget till L.A. Runaway. I väntan på att få avslöja omslaget till Björnhjärtat, som uppföljare till Röde Riddaren kommer att heta, passar jag på att påminna om denna feelgoodroman med spänningsinslag

”Vic känner sig instängd i den lilla norrländska staden Tallfors, där dagarna mest går ut på att sköta jobbet på det trendiga kaféet och att vårda den behövande familjen. Drömmen är en helt annan värld – musiken! Men för att komma in på norra Sveriges mest prestigefyllda musikhögskola behöver hon scenvana. En spelning i Umeå kan vara hennes chans, särskilt när en musikagent i publiken erbjuder henne en biljett till L.A. och senare plats i en modern uppsättning av musikalfilmen ”Grease”. Men Hollywoods glans och glamour döljer skumma avtal och oväntade frestelser. När Vic stöter på den mystiske musikern Hunter och den karismatiske dragshow-artisten Kandi, blir saker ännu mer komplicerade. Med ett nervkittlande svartsjukedrama, laddade #metoo-skandaler och pulshöjande svek i horisonten tvingas Vic och Hunter navigera genom Los Angeles snåriga musikbransch. Vem kan de egentligen lita på?

”L.A. Runaway” är en fängslande feelgood-roman där drömmar möter verklighet och röster blandas med musik, med en tonsäker balans av spänning och djupgående #metoo-teman.”

Glad midsommar!

Bilden kan tyckas konstig inför ett midsommarfirande men att se Röde Riddaren så fint uppställd i Värmdös nya bokhandel i Värmdö köpcentrum (Mölnvik) var en härlig sommarpresent för min del. Jag hade så gärna besökt butiken själv men bor man i Frankrike får man acceptera att vänta lite …

Nu har det kommit ett par riktigt fina recensioner också, så det känns som att Röde Riddaren är på gång och Legenderna på Värmdön håller på att hitta sin läsekrets. Andra delen ska snart skickas från förlaget till redaktören Joanna, som obevekligt kommer att tala om vad som funkar och inte. Alltid lika nervöst, men så vet jag också att resultatet efter hennes genomgång och vårt arbete blir så mycket bättre.

Förra helgen var full av skojigheter, fest i vår by och internationell hästhoppning i Luxemburg. I kväll blir det svensk midsommar hos vänner och på söndag loppmarknad i byn som är fantastiskt aktiv med tanke på att vi inte är mer än 350 invånare. Vi hoppas förstås på besök från grannbyarna också 😉 För första gången har vi bokat ett bord och ska se om vi kan bli av med både det ena och det andra.

En riktigt Glad Midsommar till alla!