För ett tag sedan blev jag intervjuad av journalisten Kinga Sandén med anledning av ett reportage om pappornas närvaro (eller bristande sådan) i föräldragrupper på nätet. Artiklen finns nu i sin helhet på Svenska Dagbladet. Man måste abonnera på tidningen för att kunna läsa artikeln, men just nu kan man prova prenumerationen gratis i två månader. Passa på 😉
(Bilden är från reportage i Allers Veckotidning (26 juni 2018), eftersom jag inte ville lägga ut bilder på andra familjer, även om de merverkar i SvDs reportage).
Så här blev min lilla del i intervjun som inte alls fokuserar på regnbågsfamiljer, utan där vi tas upp som vilken annan familj som helst – mycket uppskattat, Kinga.
”Via en bekant i gruppen Gaypappor hittar jag Håkan Lindgren, som har en dotter på fyra år ihop med sin man. Frågor runt barnen diskuteras sällan i gruppen, utan fokus ligger på olika vägar att få barn, lyckan när de väl kommer och på sociala aktiviteter.
– Vi kanske har haft det ganska enkelt med en dotter som inte har gråtit så mycket. Vi har inte blivit så desperata. Vi har försökt läsa på nätet om allmänna saker, och har det varit något särskilt så har vi ringt tjejkompisar som har barn. Eller våra mammor.
Alltid kvinnor, alltså?
– Det har av någon anledning känts naturligt, faktiskt. När jag var barn jobbade pappa och mamma var hemma, likadant med min mans familj. Det där har även vi i bakhuvudet, trots vår situation med två pappor.
Många i hans generation frågar sin mamma, men nätgrupperna har tagit en del av den plats som mor- och farmödrarna tidigare haft som barnexperter. Avståndet mellan generationerna växer när vi får barn allt senare i livet. Både praktiska rön och föräldraskapsideal hinner skifta.”