Det här låter ju helt otroligt, men det verkar tyvärr vara sant.
En kvinna skrev 2010 ”kontrakt” med ett gaypar i Frankrike, där surrogatmamma är olagligt, att föda deras barn. När barnet fötts 2011 skickade hon ett sms och sa att barnet var dödfött. Men, barnet levde och mådde bra. Kvinnan sålde sedan barnet till ett annat gaypar i Luxemburg.
Hon gjorde samma sak 2012, innan hon arresterades 2013.
French surrogate mother on trial for defrauding two gay couples
Nu skyller hon på sina hårda barndom …
Vad du med på den? På ”svensk utlandsadoption”, alltså? Att adoptera har för två killar varit tillåtet i många år i Sverige. Ändå har inget land, hur många föräldralösa barn det än finns och hur många av dem som bor på gatan, insett att kärleken hos ett homosexuellt par är att föredra framför det livet, än mindre att den kärleken är lika fin som den hos ett heterosexuellt par.
Nu har Saymom en koppling till Brasilien där adoptionen just blivit godkänd, men det måste vara ett stort steg i rätt riktning. Läs hela artikeln på länken nedan.
Jacob och Saymon gör historisk adoption
Grattis Jacob och Saymom! Jag är så glad för er skull 🙂
Det här är väl jättebra!
Ensamstående kvinnor kan få assisterad befruktning (SoU3)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ensamstående kvinnor ska ges samma möjlighet till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård som gifta par, registrerade partner och sambor. Ensamstående kvinnor som genomgår en insemination eller befruktning utanför kroppen blir då barnets enda rättsliga förälder. Samma villkor gäller som för par, vilket innebär att läkaren prövar om det med hänsyn till kvinnans medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt med assisterad befruktning. Den ensamstående kvinnan får möjlighet att föreslå att spermier från en känd donator används, men det är läkaren som avgör om detta är lämpligt.
De nya lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2016.
Gå gärna in under Protokoll och läs anföranden där. Mycket intressant!
Men är det slut där? Ensamstående män, hur gör det? Självklart förstår jag att det inte är samma sak med en man som inte kan befruktas i egen hög person, utan som behöver en kvinna som kan bära barnet åt honom. Självklart förstår jag att det är mycket krångligare, både biologiskt, psykologiskt och juridiskt.
Jag vill inte sätta ett likhetstecken och inte heller avundsjukt kräva samma sak för män. Bara säga att jag är glad för dessa kvinnor. Verkligen glad! Samtidigt sås ett frö om att det inte är slut där, att nya beslut kommer att fattas som hjälper alla människor som vill ha barn att uppnå sin dröm. Inom rimliga gränser, kanske jag skall tillägga. Aha, säger någon, vad då ”rimliga gränser?” Mycket bra fråga, som jag inte alls vet svaret på. En ny debatt är född …