Nu finns Röde riddaren redo att bevaka, bland annat hos Bokus, Akademibokhandeln och Adlibris, men självklart också hos Hoi.
Så här lyder baksidestexten:
En greve och hans familj försvinner i en mystisk brand. Mer än 60 år senare blir 11-åriga Maïa indragen i ett mysterium med kopplingar till branden.
Maïa bor på Värmdön tillsammans med sina två bröder och pappor. Det är en spännande plats att bo på, full av legender och berättelser som finns nerskrivna i en bok hon har fått av farmor.
När farmor plötsligt försvinner misstänker Maïa att det är den mytomspunne Röde riddaren som ligger bakom bortförandet. Tillsamman med dovhjorten Sam beger hon sig ut för att rädda farmor. På vägen träffar hon den äventyrliga Vicky och de blir vänner. Snart upptäcker de att inget är som det verkar, och det finns fler hemligheter i familjen än Maïa kunnat ana. Och vem är egentligen Röde riddaren?
Röde riddaren är den första fristående delen i serien Legenderna på Värmdön.
Jag är otroligt nöjd med omslaget av Jovanna Mendes. Det ska bli oerhört spännande att se hur min första barnbok (ålder 9 – 12) tas emot. En hel serie är det tänkt, med namnet Legenderna på Värmdön.
Att det blev just Värmdön beror på att det var där vi bodde i två år när vi nyss gjorde ett mellanspel i Stockholm. Värmdön eller Värmdölandet som det också heter, tillhör Värmdö kommun och är en otroligt vacker del av Sverige med mycket skog och flera platser som kan tjäna som skådeplats för många böcker framöver. Tar man dessutom fantasin till hjälp finns inga gränser för vad som kan hända.
Tyvärr hinner Röde riddaren inte med till Bokmässan i Göteborg i år, eftersom boken kommer först i mars nästa år. Däremot kommer de flesta andra av mina böcker med. Vi ses väl hos Hoi Publishing, monter B07:60?
Med skräckblandad förtjusning väntar jag på att få tillbaka manuset från min redaktör, Joanna Björkqvist – skräcken kommer från vetskapen om att Joanna är brutalt ärlig i sitt utlåtande och förtjusningen från det faktum att hennes kritik är så intelligent och konstruktiv och att resultatet efter genomarbetningen därefter alltid blir så mycket bättre än det varit innan. Joanna har varit min redaktör både för En fallen man och för Skuggan av paradiset.
När jag väl fått Joannas kommentarer väntar ett rejält arbete med att arbeta igenom manus igen och se till att storyn håller hela vägen, att alla karaktärer är intressanta och konsekventa, att språket är bra och anpassat till den för mig nya åldersgruppen (9 – 12 år. Min dotter är 10, snart 11, så förhoppningsvis har jag en viss aning om vilken nivå jag ska lägga mig på …), och förstås att alla detaljer som måste hänga ihop och inte vara motsägelsefulla.
Jag har lekt lite med AI och bett Bings Copilot att ta fram ett omslagsförslag till min kommande barnbok. Samtidigt som jag inte kan avslöja vare sig titel eller handling, kan jag inte låta bli att dela med mig av dessa aptitretare 😉 Som ni kan ana finns det åtminstone en häst med i berättelsen, men jag har inte skrivit någon hästbok. En mystisk man gäckar i bakgrunden; vem är han och vad är han ute efter?
Jag fick precis ett spännande mejl som jag hoppas kunna avslöja mer om mycket snart. Men det händer saker, så här knappt två månader innan Bokmässan (dit jag kommer att åka i år!)
Old news? Hm, den uppmärksamma ser att avtalet är undertecknat 17 maj, men det har varit mycket sedan flytten från Sverige 😉
Hur som helst, min dotter har länge velat att jag skulle skriva något som hon kunde läsa. Jag hade en idé för många år sedan som var tänkt att bli en bok för yngre barn. Men, Maïa fyller elva till hösten och det blev till att tänka om. Resultatet blev en spänningsroman för åldern 9 – 12, och den har varit fantastiskt rolig att skriva. Material finns till en hel serie, del två redan i mer detalj men nu första delen som snart ska sättas i händerna på min favoritredaktör Joanna Björkqvist (som hjälpt till med både En fallen man och Skuggan av paradiset).
Medan jag fortsätter med nästa vuxenbok, en feelgoodroman som jag ännu inte kan säga något om, ska alltså arbetet med att göra en bok av mitt barnboksmanus snart sätta igång. Maïa har fått önska hur hon vill ha omslaget, precis som hon har fått vara med och komma med tankar om själva storyn 🙂
Och den här bilden? Har den verkligen med boken att göra? Jodå, den illustrerar faktiskt ganska väl en viktig del av storyn 😉
Min dotter Maïa har länge bett mig skriva en bok som hon kan läsa och jag har alltid velat göra just det. Hon är nu nio och fyller tio till hösten, så att skriva en bok för åldern 9 – 12 känns fantastiskt roligt. Det blir också lite enklare, när det inte behövs bilder eller teckningar som för yngre barn 😉 Maïa tycker nog att jag skulle kunna klämma in en bild eller två ändå, vi får suga på den karamellen ett tag och se var vi hamnar …
Självklart diskuterar jag handlingen med Maïa. Hon har godkänt storyn (vilken tur) och är ett ständigt bollplank till var handlingen ska utspela sig, vad karaktärerna ska heta och andra detaljer. Av bilderna att döma, skulle man kunna tro att det handlar om hästar eller hjortar, men så lätt blir det inte att gissa … En häst ändå har en viktig roll i historien, liksom en dovhjort, men det blir inga scener i stall eller ridskolor (det finns det andra som skriver om så mycket bättre än jag).
Boken handlar om Maïa – inte min dotter, men någon med samma namn och som får låna en del karaktärsdrag från henne. Någon är försvunnen, någon som står Maïa nära. Av olika anledningar tvingas Maïa själv ge sig ut att leta. Hon får hjälp från oväntat håll, men frågorna är så många och vägen dit de måste ta sig är lång och minst sagt oklar. Ska de lyckas?
Bilden i toppen av inlägget Bénédicte ARROU-VIGNOD från Pixabay